Difference between revisions of "Övningar"

From Anders blogg
Jump to navigation Jump to search
Line 1: Line 1:
−
Stockholm
+
2020
  
−
Huvudstad · Residensstad Överst, från vänster: Helgeandsholmen, Gamla stan, Riddarholmen, Skeppsbroraden, Stadshuset med Evert Taube, Hötorgsskraporna, Globen och Stockholms slott. Överst, från vänster: Helgeandsholmen, Gamla stan, Riddarholmen, Skeppsbroraden, Stadshuset med Evert Taube, Hötorgsskraporna, Globen och Stockholms slott. Slogan: The Capital of Scandinavia Smeknamn: Eken, Mälardrottningen, Nordens Venedig, Staden mellan broarna, Fjollträsk Land Sverige
+
En varm vinter övergick till en torr vår. Normalsommar. En grå höst. Det varmaste året någonsin på jorden.
  
−
Sverige Landskap Södermanland vapen.svg Södermanland, Uppland vapen.svg Uppland Län Stockholms läns vapen.svg Stockholms län Kommuner Stockholm vapen.svg Stockholms kommun, Haninge vapen.svg Haninge kommun, Tyresö vapen.svg Tyresö kommun, Solna vapen.svg Solna kommun, Sundbyberg vapen.svg Sundbybergs kommun, Järfälla vapen.svg Järfälla kommun, Botkyrka vapen.svg Botkyrka kommun, Huddinge vapen.svg Huddinge kommun, Nacka vapen.svg Nacka kommun, Danderyd vapen.svg Danderyds kommun, Täby municipal arms.svg Täby kommun, Lidingö vapen.svg Lidingö kommun Koordinater 59°19′46″N 18°4′7″Ö Högsta punkt Högdalstoppen (Hökarängstoppen)
+
Pandemi
 +
Inget man vill ha. Jag gillade världen som den var före Corona (Covid-19), eller i alla fall så tycker jag mycket sämre om hur världen är med Corona. Man har anpassat sitt beteende. Spritar händerna när man är ute och handlar. Undviker att gå nära andra, tar omvägar i affären, håller andan vid möten. Blir så mycket mer hemma än vad jag egentligen vill. Men jag lyckades i alla fall lura Corona under året. Jag har inte varit sjuk. Jag har trots allt varit utomlands åtminstone en gång.
 +
Saknar den naturlighet som ungänge som var tidigare, att man träffas, kramas och hälsar i hand. Har inte träffat mina föräldrar så mycket som jag vill. Liksom flertal vänner. Ställde in födelsedagsfesten den 28:e för första gången sen 90-talet.
  
−
- höjdläge 102 m ö.h.
+
Skogsmossens bryggeri
−
Area
+
I boden byggs under våren ett isolerat rum. Vårt lilla bryggeri. Till och börja med rensa bland allt bråte som fanns i boden. Sen isolera och göra ett rum. Fick Tomas de Tempel och Lincoln Eriksson med mig som alla bidrog med en slant för inköpandet av utrustning. Har under året bryggt ca 20 brygder. Tycker att jag har lite snits på hur man skapar ett recept. Viss fallenhet för öl har jag.
  
−
- tätort 381,63 km² (2015-12-31)[1]
+
Sommarsverige
−
- kommun 187,16 km² (2015-01-01)[2]
+
Semesteralternativet var tveklöst Sverige. Det blev utflykter till Söderköping, Öland och Sommern. Blev en resa runt i Stockholm med Henrik för geocaching.
−
- storstadsområde 6 524,12 km² (2015-01-01)[2]
 
−
Folkmängd
 
  
−
- tätort 1 515 017 (2015-12-31)[3]
+
Ringmärkningsfynd
−
- kommun 975 248 (2020-06-30)[4]
+
Första gången jag hörde om ringmärkning (som tonårong) uppstod en önskan om att nån gång hitta en död fågel med ring som jag kunde rapportera. Nu i sommar hittade jag en död Storskarv strax nedanför Skogsmossen, vid katternas grav. Visade sig att den var ringmärkt i Blekinge under våren som unge.
−
- storstadsområde 2 385 643 (2020-06-30)[4] Storstockholm
 
−
Befolkningstäthet
 
  
−
- tätort 3 970 invånare/km²
+
Tyskland
−
- kommun 5 211 inv./km²
+
Som gäster åker vi till Tyskland när Gabriel och Selina firar sitt bröllop.
−
- storstadsområde 366 inv./km²
 
−
Grundad 1252 av Birger jarl Tidszon CET (UTC+1)
 
  
−
- sommartid CEST (UTC+2)
+
Började med en hotellnatt i Malmö. Geocachade samtliga kvarvarande kommuner samt häsla på Ronny.
−
Riktnummer 08 GeoNames 2673730 Stockholms läge på kartan över södra Sverige. Red pog.svg Stockholms läge på kartan över södra Sverige. Wikimedia Commons: Stockholm Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm Stockholm är Sveriges huvudstad[5] samt landets kulturella, politiska, mediala och ekonomiska centrum. Staden ligger vid Mälarens utlopp i Östersjön, på gränsen mellan landskapen Södermanland och Uppland. Staden är världens femte nordligaste huvudstad bland självständiga stater. Stockholm är både Sveriges och Nordens största tätort med ett invånarantal som 2015 uppmättes till 1 515 017 invånare.[3]
 
  
−
Stockholm började etableras 1187, enligt Visbyfranciskanernas bok till följd av att Svearikets dåvarande huvudort, Sigtuna, härjades av balter samma år. Traditionellt brukar Birger jarl (cirka 1210–1266) räknas som stadens grundare 1252, i enlighet med skyddsbrevet för Fogdö kloster och Erikskrönikan. Närliggande norrut fanns en liten by, Väsby, vid motsvarande dagens Hötorget. Ortens ur försvars- och handelssynpunkt strategiska placering vid sjön Mälarens utlopp i Östersjön, avgränsande landskapen Uppland och Södermanland, avgjorde Stockholms tillkomst och ökande betydelse. Bebyggelsen ökade under 1200-talet på Stadsholmen, Helgeandsholmen och Kidaskär, sedermera Gråbrödraholmen, i dag känd som Riddarholmen. Handel med och inflyttning av tyska handelsmän bidrog till utvecklingen och förbindelser med kyrkan och Hansaförbundet. Den växande köpstaden fick snart en egen kyrka, Sankt Nicolai kyrka, i dag känd som Storkyrkan, samt egen församling utbruten ur Solna församling cirka 1260. Slott, franciskan-, klarissakloster och dominikankonvent uppfördes, gynnade av bland annat Birger jarl och kung Magnus Ladulås (cirka 1240–1290), samt även stegvis stadsmurar.
+
Första natten i Hassel, men vi var själva. Tåg sen tåget till Quedlingburg. Typisk gammal tysk stad. Drack öl på Lüdde. Nästa natt i Goslar där också Jesper anslöt. Drack öl på Brauhaus Goslar som ett sätt att fira beskedet att jag kommit in på bryggeriteknisk utbildning.  
  
−
Alltsedan staden fick stadsprivilegier 1436 är Stockholm rikets största och viktigaste. Statusen som Sveriges förvaltningscentrum och officiell huvudstad[6] befästes formellt genom 1634 års regeringsform, då kungahus, regering, riksdag och centralförvaltning samlades till staden.
+
Nästa resmål var en tågresa upp på Tysklands andra högsta berg Brocken. Ånglok upp på berget och gick tillbaka till bilen genom barkborreskadad skog. Övernattning i Werningerode.
  
−
I den östligaste delen av Stockholm börjar det vidsträckta område med över 30 000 öar som kallas Stockholms skärgård, en av världens mest örika, sammanhängande skärgårdar.
+
Bröllopsfesten i Offen hemma hos Selinas föräldrar. En mycket trevlig fest.
  
−
År 1998 utnämndes Stockholms kommun till Europas kulturhuvudstad. År 2010 var staden Europas miljöhuvudstad.
+
BTN20
 +
Bryggeri teknisk utbilding på Campus Nynäshamn. Fördelar och nackdelar med Corona. Utbildningen är digital och det gör ju att man slipper att åka till Nynäshamn och bo på hotell en vecka i månaden. En resa i månaden har vi ändå fram till november. Det man saknar är ju möjligheten att knyta kontakter med klasskamrater. Fick arbetsförmedlingen att godkänna betald utbildning under ett år, hur det ska gå sista halvåret får vi väl se. Saken är den att om inte pandemin hade kommit skulle jag antagligen inte ha sökt denna utbildning.
  
−
Stockholm används främst i betydelsen bebyggelsen inom Stockholms kommun (Stockholms stad). Namnet används även för tätorten och ett ännu större område kallat Storstockholm.
+
Det känns riktigt roligt i alla fall att jag ska bli något inom bryggeri. Öl har varit ett av mina intressen som jag burit med mig genom många år.  
  
−
Ytterligare andra användningar av namnet är för enbart delen Stockholms innerstad och för länet.
+
20000 dagar
 +
Min plan för året var ju att jobba och resa till Kenya under vintern. Corona grusade planerna både vad gäller möjlighet att jobba och att resa. Planen var då att fira min 20000 dag istället för den 28e. Nu förflöt dagen som något vardagligt men inte utan att jag firade i mitt hjärta.
  
 +
Idrottsfoto
 +
Jag tror att jag har lagt ut mer pengar på att få jobba på Idrottsfoto än vad jag kunnat fakturera. Det blev två riktiga jobb. Karlslund i Örebro samt Strängnäs. Mer jobb än så tror jag inte att det blir?
  
−
Innehåll 1 Etymologi 1.1 Stockholm på andra språk 1.2 Smeknamn och slogan 2 Historia 3 Geografi och natur 3.1 Natur 3.2 Temperaturer och nederbörd 3.3 Solhöjd och solfenomen 4 Styre och politik 4.1 Försvar 4.2 Stadsplanering, arkitektur och gator 4.2.1 Stadsplanering 4.2.2 Arkitektur 4.2.3 Gatu- och kvartersnamn 4.3 Kriminalitet 4.3.1 Historiska mordfall 5 Ekonomi och infrastruktur 5.1 Turismnäringen 5.2 Varuhus och köpcentrum 6 Infrastruktur 6.1 Kommunikationer 6.1.1 Vägnät 6.1.2 Kollektivtrafik 6.1.3 Järnväg 6.1.4 Flygtrafik 6.1.5 Sjöfart 6.2 Tekniska försörjningssystem 6.2.1 Stadsgas och naturgas 6.2.2 Vatten och avlopp 6.2.3 Elektricitet 6.2.4 Telekommunikationer 6.2.5 Fjärrvärme 6.2.6 Fjärrkyla 6.2.7 Renhållning och sophämtning 7 Demografi och vetenskap 7.1 Dialekter 7.2 Immigranter 7.3 Minoriteter 7.4 Befolkningsutveckling 7.5 Forskning och utbildning 8 Kultur och samhällsliv 8.1 Litteratur 8.2 Museer 8.3 Konst 8.4 Teatrar 8.5 Biografer och film 8.6 Musik 8.7 Restauranger och värdshus 8.8 Nöjesliv 8.9 Sport och sportanläggningar 8.10 Media 9 Internationella relationer 9.1 Internationella flottbesök 10 Se även 11 Referenser 11.1 Noter 11.2 Tryckta källor 12 Vidare läsning 13 Externa länkar Etymologi
+
Meteor
 +
Den 7 november sitter jag och Åsa i TVrummet. Programmet är precis avslutat när jag ser att det blir ljust ute på himlen. Kort övergående men knappt så man tror på sina egna ögon. Visade sig vara en rätt stor klump som träffade jorden.
  
−
Vy genom Stockholms stadshus arkader ut mot Riddarfjärden. MENY0:00 Örjanslåten, spelad av stadshusklockorna Förledet ’stock’ i namnet Stockholm antas härröra från de försvarsanordningar – pålspärrar – i form av trästockar förankrade i sjöbotten (jämför ordet stäk), som fanns i sundet mellan Mälaren och Saltsjön. Vid pålspärren hade man etablerat de första fasta bosättningarna. Spärrens syfte var att göra det svårare för fientliga fartyg att ta sig in i Mälaren och de tidiga städer man anlagt i Mälaren där Sigtuna tidigt blev den mest betydelsefulla staden innan Stockholm hade etablerat sig som större stad. Ytterligare en tolkning är att namnet skulle avse fasta fiskeanläggningar i form av fiskestockar. Efterledet ”holm” kan avse den ö som idag kallas Stadsholmen, och som under flera århundraden i huvudsak utgjorde staden Stockholm. En annan möjlighet är att namnet från början inte syftade på Stadsholmen, utan på någon av de små holmar som fanns i Norrström på medeltiden.[7]
+
Betlehemsstjärnan
−
 
+
Till juletid händer det som hände 7 bc, och senast 1226. Jupiter och Saturnus lyser som en gemensam stjärna. Mulet mest hela tiden men på julafton på väg från Lindesberg till Örebro kunde jag se detta stjärnfenomen. Rätt dag om man har Jesus i åtanke.
−
En alternativ teori är att ordet stock på gammalsvenska har betydelsen ”en samling av”.[8] Stockholm skulle därför kunna ha betydelsen; ”en samling av holmar”.
 
−
 
 
−
Gustaf Brynnel presenterade i skriften Stock, Stocken, Stockholm från 1965 en egen teori. Brynnel, som var fil mag och lektor, hade forskat kring ortnamn i Norden där ”stock” ingår. Hans slutsats var att detta inte handlar om stockar utan om avsmalnande eller grunt vatten; att vattnet ”stockar sig”. Stockholm skulle således betyda ”holmen i stocken”.
 
−
 
 
−
 
 
−
 
 
−
Stockholm på andra språk Redan vid tillkomsten av de ”stadsgrundande” dokumenten flyttade många in från den östra sidan av Bottenviken, och det finskspråkiga namnet kom att bli Tukholma. I dag är finskan officiellt minoritetsspråk i Sverige och Stockholm tillhör förvaltningsområdet för finska.[9] De talrika tyska invandrarna behöll däremot namnet Stockholm. Namnet har ofta en anpassad stavning efter aktuellt språk, som exempelvis på ytterligare två av Sveriges officiella minoritetsspråk Stokholmi (meänkieli) och Stockholbma (samiska). På sydsamiska heter Stockholm Stuehkie.[10] Den idag mest avvikande formen torde vara det nedkortade latinska namnet Holmia. På fyra av Europas övriga huvudspråk, ryskan, polskan, spanskan och italienskan, heter Sveriges huvudstad Стокгольм (Stokgol’m), Sztokholm, Estocolmo respektive Stoccolma, medan namnet stavas Stockholm på ett flertal andra språk. I flera länder utanför Sverige finns orter med namnet Stockholm med samma stavning, exempelvis i några delstater i USA där det förts in av emigranter från Sverige under 1800-talet.
 
−
 
 
−
Smeknamn och slogan Genom åren har flera olika namn och begrepp används om Stockholm för att locka utländska turister som exempelvis ”Nordens Venedig” och ”Mälardrottningen”[11]. Stockholms senaste officiella slogan ”Stockholm, the Capital of Scandinavia” instiftades 2005. ”Nordens Venedig” är den mest använda av utländska turistagenter, genom likheten med staden Venedig, uppbyggd på öar i havet.
 
−
 
 
−
Stockholms stadshus, arkitekt Ragnar Östbergs byggnadsverk, är påverkat av italienska palats, som Dogepalatset (Palazzo Ducale) och Markuskyrkans kampanil i Venedig. Stockholm som ”Nordens Venedig” får här en real innebörd. I stadshustornets topp finns nio slagklockor som spelar den medeltida Sankt Örjanslåten kl 12:00 och kl 18:00 varje dag under sommarhalvåret. Örjanslåten blev något av Stockholms signaturmelodi och spelades dagligen i Sveriges Radio vid tolvslaget under perioden 1937–1970.[12]
 
−
 
 
−
Från slutet av 1800-talet och framåt användes Eken som smeknamn på Stockholm. ”Eken” besjungs i Ruben Nilsons Balladen om Eken från 1947 och i Olle Adolphsons Slagsmålet på Tegelbacken. Namnet härstammar från knallarnas språk månsing vars namn på Stockholm var Storhäcken eller Stockhäcken (där ”ä” uttalas som ”e”), något som senare förkortades via häcken till eken.[13] En manlig stockholmare kallas följaktligen för ekenskis eller stockekare som bland annat kan läsas i boken Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström. Namnet är numera mindre använt men finns kvar i t.ex. Eken Cup, en handbollsturnering som spelas på Gubbängen strax söder om stan.
 
−
 
 
−
Historia Huvudartiklar: Stockholms historia och Landhöjningen i Stockholm
 
−
 
 
−
Stockholmsområdet vid 3000 f. Kr. Stadens område inom röd ram. Uppkomsten av Stockholm som boplats och senare som stad hänger intimt samman med isoleringen av Mälaren från Östersjön, som har pågått sedan senaste istiden, då den avsmältande inlandsisen lättade på trycket mot jordskorpan. Landhöjningen i Stockholmstrakten är en del av den postglaciala landhöjningen i Skandinavien. Både landhöjningen och vattennivåer har tillsammans utformat förändringar i strandlinjen runt Östersjön.[14]
 
−
 
 
−
De äldsta dokument man har funnit, med en säker datering, där namnet Stockholm förekommer, är två: det ena från juli 1252 utfärdat av kung Valdemar och Birger Jarl och det andra ett skyddsbrev från 19 augusti 1252 utfärdat av Birger Jarl.[15] Stockholm fick stadsprivilegier den 1 maj 1436. Privilegiebrevet anses markera början på Stockholms rikspolitiska storhetstid och brukar användas som referens för starten av Stockholms roll som huvudstaden i riket.[16]
 
−
 
 
−
 
 
−
Riksrådets privilegiebrev 1436
 
−
 
 
−
Vädersolstavlan från 1535, en av de äldsta kända bilderna av Stockholm (bilden är beskuren).
 
−
 
 
−
Kopparstick av Erik Dahlbergh från Karl X Gustavs begravning i Stockholm 1660, Livrustkammaren.Vy mot Södermalm. Det äldsta angivna årtalet för stadens grundande i medeltida källor är 1187 och det återfinns i Visbykrönikan. Enligt denna notering grundades Stockholm till följd av Härjningen av Sigtuna 1187 som ersättning för den nedbrunna handelsplatsen. Enligt Erikskrönikan ska annars Stockholm ha grundats av Birger jarl (cirka 1210–1266) i mitten på 1200-talet med utgångspunkt från den bebyggelse som hade börjat etableras på Stadsholmen (med Helgeandsholmen och Riddarholmen). Man lät uppföra en borg runt holmen för att skydda Stockholm och andra betydande städer längre in i Mälaren som Sigtuna mot angrepp från fientliga krigsflottor. Staden blev ett svårforcerat hinder sjövägen för fiender in till Mälaren och Sveriges centrala delar. Genom landhöjningen blev det fram mot 1500-talet omöjligt att ta sig förbi Stockholms centrala delar sjövägen vilket ytterligare stärkte möjligheten att försvara Stockholm och Mälarregionen.
 
−
 
 
−
Stockholm var tidigt en viktig handelsstad för järnhandeln från gruvorna i Bergslagen där de tunga transporterna gick med båt via Mälaren ut till kusten. Stockholm som ett handelscentrum för alla slags varor utvecklades starkt genom de många inflyttade köpmännen från Tyskland som hade sina egna handelscentra vid Östersjökusten i norra Tyskland. Redan på 1300-talet fanns en spridd bebyggelse på malmarna. I mitten på 1400-talet hade befolkningen vuxit till mellan fem- och sextusen invånare. Slaget vid Brunkeberg den 10 oktober 1471 och Stockholms blodbad den 8 november 1520 är två händelser som hade en stor inverkan på Stockholms utveckling och landet som helhet.
 
−
 
 
−
Staden expanderade starkt efter Gustav Vasas trontillträde och omkring år 1600 uppgick antalet invånare till cirka 10 000. Det var under 1600-talet som Sverige utvecklades till en europeisk stormakt, vilket även kom att märkas i Stockholms utveckling. Mellan åren 1610 och 1680 sexfaldigades befolkningen. Under Gustav Vasas tid förstärktes inte Stockholms försvar i det inre vattenområdet utan flyttades ut till Vaxholm där man redan 1548 uppförde en mindre befästning i trä som senare under 1600-talet kom att utgöra grunden för Vaxholms fästning.
 
−
 
 
−
Två samtida skildringar, speglar stadens utveckling:
 
−
 
 
−
”Här råder en sådan överflödande rikedom på varor av alla slag, både svenska och utländska, att man ej kan finna maken i Nordanlanden. De föres till Stockholm från andra svenska städer på sjön Mälaren och på havet. Staden växer och utvidgar sig oavlåtligen på både längden och bredden. […] Förstäder uppstår åt båda hållen, som överglänser ryktbara städer”.[17]
 
−
 
 
−
”Stockholm ligger på 42 graders longitud och 61 graders latitud i en ofruktbar och karg trakt – så att den icke utan orätt (i detta rike) skulle kunna jämföras med en människokropps mage, som icke tjänar till annat än att taga till sig och förtära vad man ger den, utan att den av sig själv kan frambringa det minsta till sin näring...”.[18]
 
−
 
 
−
Geografi och natur Natur Huvudartiklar: Natur i Stockholms län, Parker i Stockholm och Stockholms kända träd
 
−
 
 
−
Höglandsko på Fisksjöäng i Nationalstadsparken.
 
−
 
 
−
Kulturlandskapet på Björkö i Mälaren.
 
−
 
 
−
Ådskär i naturreservatet öster om Möja. Stockholms kommun är en grön stad och drygt 40 procent av marken består av parker och grönområden.[19] Här finns såväl stora strövområden, finparker och strandpromenader som små stadsdelsparker.[20] Stockholms natur präglas av sitt speciella läge mellan Mälaren och Östersjön och genom Mälardalens milda klimat med odlingszon II som motsvarar Skånes inland. Trots över tusenårig påverkan av människor genom bebyggelse, anläggandet av gator, vägar och torg samt parker och grönområden finns bara några kilometer från Stockholms City helt ursprungligt bevarade naturområden.
 
−
 
 
−
Under många år har man försökt att skydda och bevara dessa unika områden och redan 1909 inrättade man Ängsö nationalpark i Roslagen. I Stockholms län finns idag (2008) cirka 240 naturreservat, och två nationalparker (Ängsö nationalpark och Tyresta nationalpark) tillsammans har reservaten en landarea av cirka 43 000 hektar, vilket är knappt 7 procent av länets totala landarea.[21] Inom Stockholms kommungränser finns för närvarande (2011) sju naturreservat och ett kulturreservat, bland dem Flatens naturreservat, Grimsta naturreservat, Judarskogens naturreservat, Kyrksjölötens naturreservat, Sätraskogens naturreservat och Igelbäckens kulturreservat. Korpberget i Huddinge kommun är sedan juni 2010 ett biotopskyddsområde som omfattar 14,7 hektar. Det är därmed Sveriges första kommunala biotopskyddsområde.[22]
 
−
 
 
−
Tillsammans med Lidingö och Solna kommun invigdes 1994 världens första nationalstadspark, Kungliga nationalstadsparken. I denna nationalstadspark ingår bland annat Fjäderholmarna, delar av Norra Djurgården och Ladugårdsgärdet, Djurgården, Ulriksdal, Hagaparken samt Brunnsviken. Den äldsta byggnaden i Kungliga nationalstadsparken är Karl XI:s fiskestuga från 1680-talet, men parken innehåller även modern bebyggelse och infrastruktur i form av bostadsområden, företag, järnvägar, motorvägar, industriområden och Stockholms universitet. I Kungliga nationalstadsparken försöker man inte bara att bevara stadslandskapet utan har även återskapat delar av den ursprungliga naturen som området Fisksjöäng på Norra Djurgården. Här etablerades sedan 1950-talet småindustrier som så småningom liknade en kåkstad. Numera är Fisksjöäng åter en äng och sedan några år låter Djurgårdsförvaltningen ett femtontal höglandskor beta på området så att landskapet hålls öppet, ett projekt i samarbete med Världsnaturfonden WWF.
 
−
 
 
−
Inom Stockholms kommun finns 15 sjöar, varav tio ligger helt inom kommunens gränser. Räknar man med alla sjöar, vikar och vattendrag i Stockholms län kommer man till en betydlig högre siffra, nämligen över 1 250 (se även Sjöar och vattendrag i Stockholm).[23] De flesta är ganska små men fyra sjöar, Mälaren, Erken, Yngern och Skedviken, är större än 10 km². De flesta av Stockholms sjöar och vattendrag är påverkade av den omgivande stadsbebyggelsen, industrier och vägtrafiken. De två största vattenmiljöproblemen idag är övergödning och miljögifter. Miljögifter förekommer främst i sjöarnas bottensediment samt i grundvattnet i marken.[24] Större delen av Stockholms sjöarna inventerades under 1990-talet beträffande strand- och vattenväxter. Resultaten visar att artrikedomen varierar från sjö till sjö och att de strand- och vattenväxter som påträffats utgörs till större delen av arter som är vanliga för näringsrika sjöar.[25]
 
−
 
 
−
Även Stockholms skärgård utgör en del av stadsbilden, ett unikt vattenlandskap i Östersjön med över 30 000 öar[26] av betydelse utefter Upplands och Södermanlands kust. Skärgården sträcker sig i ost-västlig riktning från Svenska Högarna till ögruppen Fjäderholmarna och Kungliga Djurgården i Stockholms centrala delar, en sträcka på cirka 80 kilometer.
 
−
 
 
−
Temperaturer och nederbörd I Väderlekskammaren på Stockholms gamla observatorium finns en temperaturslinga som visar medeltemperaturen under årets varmaste (juli) och kallaste (februari) månad från 1700-talets mitt fram till idag. Pehr Wilhelm Wargentin började de mätningar på observatoriet som pågår än idag. Tre gånger dagligen har temperatur och nederbörd mätts på observatoriet sedan 1756. Observatoriet är därför den enda plats i världen där vädret observerats kontinuerligt i snart 250 år. Idag är det SMHI som står för mätningarna, de har även en mätstation utanför byggnaden.[27]
 
−
 
 
−
Trots att Stockholm ligger på ungefär samma breddgrad som Grönlands södra spets har staden ett tempererat klimat med fyra tydliga årstider. Huvudorsaken är uppvärmningen genom Golfströmmen samt att den Skandinaviska halvön tillhör Europas västkust. Staden är belägen i det nordliga västvindbältet varför vindarna oftast är sydvästliga eller västliga. Sommartid (från midsommar till början av augusti) är Stockholm bland Sveriges varmaste platser[28][29][30] Somrarna i Stockholm är oftast varma med medeltemperaturer på 20–23 °C och 11–13 °C på natten. Vintrarna kan vara molniga (även vid högtryck) och milda med en medeltemperatur på +2 grader. Dagstemperaturer på över 25 °C (s.k. högsommardagar) inträffar i genomsnitt 16 gånger per år. Årsnederbörden i Stockholm är omkring 539 mm med 173 nederbördsdagar varav 16 snödagar. Dessutom har Stockholm över 1 800 soltimmar varje år.[31] Den högsta uppmätta rekordtemperaturen i Stockholm var 36 °C, den 3 juli 1811, på senare tid 35,4 grader under värmeböljan, första veckan i augusti 1975. Den lägsta -32 °C, den 20 januari [32][33] år 1814.[34] Temperaturer på under -25,1 °C har dock inte uppmäts sedan 10 januari 1987.[35]
 
−
 
 
−
Uppmätta normala temperaturer och -nederbörd i Stockholm:[36]
 
−
 
 
−
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 
−
 
 
−
Högsta medeltemp. -1 -1 3 9 16 21 22 20 15 10 5 1
 
−
Lägsta medeltemp. -5 -5 -3 1 6 11 13 13 9 5 1 -3
 
−
Nederbörd 39 27 26 30 30 45 72 66 55 50 53 46
 
−
Diagram temperaturer i °C • månadsnederbörd i mm
 
−
Tabellen visar genomsnittliga värden för åren 1961–1990. För mätserien 1991–2008 har temperaturen stigit med en dryg grad jämfört med den tidigare mätserien.[37]
 
−
 
 
−
Solhöjd och solfenomen Stockholm ligger på den geografiska positionen latitud 59 grader och 22 (grad-)minuter nord samt longitud nästan exakt 18 grader öst (om Greenwich). Detta innebär dels att huvudstaden ligger mycket nära vår tidslinje för CET (centraleuropeisk tid) som ligger på 15 grader öst, det tar därför bara solen 12 minuter (i tid, och virtuellt, det är jorden som roterar) att flytta sig från Stockholm västerut till CET-longituden.
 
−
 
 
−
Vid sommarsolståndet står solen som högst 54,1 grader över horisonten. Om natten vid samma årstid når solen endast 7,2 grader under horisonten, vilket inte definieras som ”natt” utan som gryning/skymning. Sommarnätterna är därför avsevärt ljusare vid Stockholms latitud än i sydligaste delen av landet.
 
−
 
 
−
 
 
−
En halo bakom Stadshuset 8 december 2010. Vid vintersolståndet blir förhållandena ombytta, mitt på dagen når solen som högst 7,2 grader över horisonten och en en meter hög stolpe kastar då en skugga på 7,9 meter (som jämförelse blir samma skugga 4,8 meter lång i Smygehuk). Vid vintersolståndet når solen istället 54,1 grader under horisonten mitt i natten. Genom sitt nordliga läge har Stockholm omkring 18,5 timmar långa dagar vid sommarsolståndet men bara knappt 6 timmar långa dagar vid vintersolståndet.[38] Till dagen kommer relativt långa skymningar och gryningar.
 
−
 
 
−
Några gånger per år uppstår en så kallad halo över staden, en del är så svaga att de knappt uppfattas, men ibland blir det ett vackert skådespel på himlen.[39] Detta optiska fenomen uppträder i regel på vinterhalvåret när Stockholms vattendrag fortfarande är öppna och iskristaller bildas i luften samt att solen och luftens iskristaller står i en viss vinkel. Ljusfenomenets varaktighet kan vara mellan några minuter och flera timmar. Ett exempel är avbildat på Vädersoltavlan, som visar ett halofenomen över Stockholm som varade mellan kl 7 och 9 på morgonen den 20 april 1535.
 
−
 
 
−
 
 
−
Stockholms stadshus
 
−
 
 
−
Karta över Storstockholm. Stockholms kommun i orange, övriga kommuner tillhörande Stockholms län i gult. Styre och politik
 
−
 
 
−
Rådssalen för Stockholms stadsfullmäktige. Huvudartikel: Politik i Stockholms kommun Stockholms centrala politiska ledning finns sedan 1863 i Stockholms stadsfullmäktige eller kommunfullmäktige[40]. Fullmäktige sammanträder var tredje vecka i Rådssalen i Stockholms stadshus och har sedan 1971 101 ledamöter, vilka väljs i kommunalvalet.
 
−
 
 
−
Sedan Stockholms författningsreform 1920 utser fullmäktige som förvaltningschefer ett antal borgarråd med ansvar för var sin rotel, för närvarande åtta stycken. Borgarråden sammanträder i borgarrådsberedningen. Sedan Stockholms författningsreform 1940 har finansborgarrådet en särställning bland borgarråden, och sedan 1994 är denne även ordförande i Stockholms kommunstyrelse.
 
−
 
 
−
Staden har ett eget typsnitt Stockholm Type och Stockholm Type Display ritade av Emmanuel Rey. Logotypen S:t Erik finns ofta med i stadens kommunikation som ofta är i NCS S 7502Y (mörkgrå). Stadens flaggor är kvadratiska, i färgerna PMS 285, PMS 109 och PMS Black.
 
−
 
 
−
Försvar Huvudartiklar: Stockholms stadsmurar, Stockholms fasta försvar och Stockholms garnison
 
−
 
 
−
En rest av Stockholms norra stadsmur finns i Medeltidsmuseet.
 
−
 
 
−
Käppalaställningen började byggas 1939.
 
−
 
 
−
ERSTA-batteriet, Landsort var i bruk från 1977 till 2000.
 
−
 
 
−
Svenska marinen vid Skeppsbrokajen, 2009. Stockholms stadsmurar var sedan medeltiden både skydds- och försvarsverk. Det fanns en äldre inre och en nyare yttre stadsmur på Stadsholmen. De fyllde sin uppgift under många sekler. Ingen främmande eller inhemsk makt lyckades forcera Stockholms försvarsmurar. Att danskarna under Kristian II kunde inta Stockholm den 7 september 1520 (kapitulationen undertecknades den 5 september)[41] berodde på att staden kapitulerade efter blockad och påtryckningar.[42]
 
−
 
 
−
Stadens skyddade läge på en ö gjorde att den var svår att inta. Fientliga anfall mot Norreport eller Söderport misslyckades alltid. Olaus Magnus skrev: ”Stockholms stadsportar åsamkade Danmarks konungar större omkostnader nedlagda på misslyckade stormningsförsök än de tio största städerna i deras eget rike.”[43]
 
−
 
 
−
Under Gustav Vasa organiserades ett riksförsvar och fienden skulle mötas långt utanför huvudstaden. Han lät på 1540-talet anlägga Vaxholm som en spärr mot fientliga flottor, samtidigt upprustades Gripsholms slott och Uppsala slott till fästningar.[44]
 
−
 
 
−
På 1630-talet revs muren mot Mälaren. Saltsjömuren försvann efter 1640-talet. Materialet användes både som byggmaterial för nya hus och för nya utfyllnader, särskilt längs östsidan, där på nyvunnen mark Stockholms ”skyltfönster” mot öst anlades: Skeppsbron. Rivningen av Stockholms yngre stadsmur utfördes så grundligt att den i dag inte syns någonstans ovan jord i Gamla stan.[45]
 
−
 
 
−
Stockholms fasta försvar var Stockholmsregionens fortifikationsbyggnader uppförda till stadens försvar mot fientliga angrepp från sjö, land och luft. De äldsta anläggningarna går tillbaka till 1200-talet och de sista kom till under andra världskriget. På 1500-talet började Vaxholms fästning byggas. Under 1600-talets andra hälft var krigsrådet Erik Dahlbergh den store fortifikationarkitekten. I samband med rysshärjningarna längs svenska Östersjökusten moderniserades respektive nybyggdes många skansar. Under hela 1800-talet diskuterades frågan om Stockholms skydd mot angrepp, huvudsakligen från öst. 1808 års befästningsförslag ledde lika litet som 1826 års försvarskommittés förslag till något konkret resultat.
 
−
 
 
−
Mot slutet av 1800-talet infann sig även ett nytt försvarspolitiskt tänkande, när centralförsvaret avlöstes av ett gräns- och kustförsvar. Kring sekelskiftet 1900 började privatpersoner organisera sig i Palmqvistska fonden till Stockholms befästande och Föreningen för Stockholms fasta försvar och donerade pengar för att låta uppföra befästningsverk kring Stockholm, den så kallade Korvlinjen.
 
−
 
 
−
Redan före krigsutbrottet av andra världskriget uppmärksammades luftvärnets viktiga roll och man förstärkte även försvaret i skärgården. Men bortsett från detta gjordes inledningsvis inte särskilt mycket till huvudstadens försvar. Först 1943 började man oroa sig på allvar och 1944 fanns ett femtiotal luftvärnsställningar runtom och i Stockholm.
 
−
 
 
−
Stockholms fasta försvar är även historien om 700 år av krig eller hot om krig och hur man försökte skydda Sveriges huvudstad med ofta mycket begränsade finansiella resurser. Många projekt stannade på pappret eller avbröts i förtid på grund av ”saknade medel”. I fredstider förföll försvarsverken och i oros- eller krigstider skulle de rustas upp ”i all hast”.
 
−
 
 
−
Idag är många av Stockholms fasta försvarsanläggningar rivna för ett ge plats åt ny bebyggelse men en hel del fästningar, skansar, värn, stridsvagnshinder och pjäsplatser är fortfarande kvar. De finns längs Östersjökusten i Stockholms skärgård, i Stockholms läns kommuner och inte minst inne i Stockholms stad. Några av de stora fästningar i Stockholms skärgård är bevarade och har blivit museum, som Vaxholms fästning och Siaröfortet.
 
−
 
 
−
Den Kungliga flottan har varit närvarande i Stockholm under flera hundra år. En örlogsstation flyttades på 1550-talet från slottet Tre Kronor till Blasieholmen och här byggdes även regalskeppet Vasa som sjösattes den 10 augusti 1628.
 
−
 
 
−
På 1640-talet började ett nytt varv att anläggas på Skeppsholmen. Stockholms örlogsvarv var flottans skeppsvarv i Stockholm ingående i Stockholms örlogsbas. Varvet hade verksamhet på Galärvarvsområdet på Djurgården, Skeppsholmens östra sida och på Beckholmen. Stockholms örlogsbas och varv flyttade under 1960-talet till den nya Musköbasen. Verksamheten i Stockholm lades slutligen ned 1969. Flottans gamla byggnader nyttjas numera civilt för bland annat utbildning och som museum. I Skeppsholmens bergrum, som anlades i början på 1940-talet för att ge plats åt marinchefen och hans stab i händelse av krig har sedan hösten 2010 Östasiatiska museet utställningslokaler.
 
−
 
 
−
Stockholms garnison är ett samlingsnamn för de militära förbanden inom Stockholmsområdet. Den 20 oktober 1790 inrättade Gustav III:s regering en befälhavare över Stockholms garnison; ”Kungl Maj:ts tjänstgörande Generaladjutant”. Från 1818 benämndes befälhavaren Överkommendant och befälhavande överadjutanten för kommendant för Stockholms garnison. Idag innehas rollen som Överkommendant av Försvarsmaktens insatsledare och rollen som kommendant av chefen för Livgardet[46]
 
−
 
 
−
Bland de militära organisationerna i Stockholm återfinns idag förbandet Livgardet med Försvarets internationella centrum och Försvarsmusikcentrum i Kungsängen, och därutöver Militärhögskolan Karlberg och på Östermalm Högkvarteret vid Lidingövägen Försvarshögskolan på Drottning Kristinas väg samt Försvarets materielverk och Krigsarkivet på Banérgatan.
 
−
 
 
−
Stadsplanering, arkitektur och gator
 
−
 
 
−
Se även: Stockholms geografi, Stockholmsfotografier då och nu i färg och Panoramabilder över Stockholm från Södermalm Stockholms stadslandskap och stadsbild som vi uppfattar dem idag har formats under många hundratals år. Genom fysisk planering i form av bebyggelse, anläggandet av gator, torg och parker samt genom förändringar i Stockholms kvarvarande natur förändras stadsbilden ständigt. Det gamla och det nya ligger nära varann; bara drygt två kilometer från Karlaplan finns bevarade gravfält från järnåldern som Kaknäs på Gärdet och Walmundsö på Södra Djurgården. Stockholm är en grön stad och drygt 40 procent av marken består av parker och grönområden. Här finns såväl stora strövområden och naturreservat, finparker och strandpromenader samt små stadsdelsparker.
 
−
 
 
−
Stadsplanering Huvudartiklar: Stadsplanering i Stockholm, Stadsplanering i Gamla stan och Stockholms trädgårdsstäder
 
−
 
 
−
Lindhagenplanen för Norrmalm och Kungsholmen När Stockholm 1436 fick rollen som Sveriges huvudstad hade staden redan vuxit under 200 år. Stockholm hade utvecklats till en viktig handelsplats inom Hansan och den ursprungliga trähusbebyggelsen ersattes mer och mer av stenhus i Stockholms centrum, som var Gamla stan. Med 1600-talets stormaktstiden utvecklades även Stockholm som en huvudstad av europeisk betydelse med stor befolkningsökning. Omfattande stadsplaneringar påbörjades under 1620-talet och utvecklades under överståthållaren Clas Larsson Fleming på 1630- till 1640-talen med Flemings rutnät som lades över Norr- och Södermalm samt över delar av Gamla stan. Idéerna kom från renässansen, det skulle vara regelmässiga och rätvinkliga rutnät av gator och kvarter. På 1700-talet växte Stockholm i långsammare takt och man följde i stort, att bebygga Flemings rutnät.
 
−
 
 
−
Nästa viktiga expansionsfas i Stockholms urbana utveckling kom med den industriella revolutionen. Ett intensivt byggande präglade 1800-talets senare hälft. Under juristen Albert Lindhagen skapades en första generalplan, Lindhagenplanen, för Stockholms malmar och Kungsholmen för att ge staden ljus, luft och grönska. Han ville att staden skulle genomkorsas av breda, trädplanterade esplanader och boulevarder. På Norrmalm dominerade en 70 meter bred Sveaväg i nord-sydlig riktning (senare Sveavägen), på Kungsholmen en bred Drottningholmsvägen i ost-västriktning och på Södermalm en halvcirkelformad Södra Esplanaden (senare Ringvägen). Lindhagens stadsplan genomfördes bara delvis.
 
−
 
 
−
Från 1904 och framåt genomförde Stockholms stad stora markförvärv i södra och västra Stockholm och villabebyggelsen utanför stadens centrum började ta fart. I Enskede[förtydliga]anlades 1908 Enskede trädgårdsstad, som var Stockholms och Sveriges första trädgårdsstad och i angränsande Örby pågick redan utbyggnaden av vad som idag anses vara Stockholms äldsta villastad, även om det skulle dröja till 1913 innan området som då tillhörde Brännkyrka inkorporerades med Stockholm.
 
−
 
 
−
Under Yngve Larsson som borgarråd samt stadsbyggnadsdirektörerna Albert Lilienberg och Sven Markelius skulle staden och speciellt Nedre Norrmalm anpassas till bilen och tunnelbanan. Hur det skulle gå till beskrevs i olika cityplaner mellan 1923 och 1967. I 1946 års cityplan fastställdes den stora ombyggnaden av Nedre Norrmalm, Norrmalmsregleringen, och i och med cityplan 1977 avslutades saneringen av Stockholms innerstad i förtid.
 
−
 
 
−
Hammarby sjöstad Hammarby sjöstad. Efter andra världskriget skedde expansionen av Stockholm längs den nybyggda tunnelbanan. Tanken om en ABC-stad föddes. A stod för arbete, B för bostad och C för centrum. Årsta (1952), Vällingby (1954), Högdalen (1957), Farsta (1960), Bredäng (1962) och Skärholmen (1968), blev delvis sovstäder men alla ansågs inte lika lyckade som Vällingby. Bredäng, Skärholmen samt Tensta hörde redan till enformiga bostadsområden, som uppstod i miljonprogrammets ram. På 1980- och 90-talen skulle det byggas lågt och tätt och helst bilfritt, som i Kista, Skarpnäcks gård, Södra Stationsområdet och Hammarby sjöstad.
 
−
 
 
−
Efter år 2000 startades ett antal stadsutvecklingsprogram för att tillgodose den ökande befolkningen med bostäder. Översiktsplan 99 pekar ut ett stort antal utvecklingsområden, där 60 000 nya bostäder skulle kunna skapas. Dessa utgörs huvudsakligen av gamla industri- och hamnområden som kan bli till attraktiva bostäder, som projekt Lindhagen på Kungsholmen och projekt Norra Djurgårdsstaden i stadsdelen Hjorthagen. Ytterligare 20 000 nya bostäder skall kunna skapas genom förtätning inom redan befintliga bostadsområden.[47]
 
−
 
 
−
Närmast på tur står några av stadens sista större stadsnära industri- och järnvägsområden: Norra stationsområdet (byggstart 2010) och Lövholmen (under planering).[48][49] Beträffande Norra stationsområdet säger planarkitekten Aleksander Wolodarski: ”Norra station det största jag gjort. Allt jag gjort tidigare är småflugor i jämförelse”.[50]
 
−
 
 
−
Arkitektur Huvudartikel: Arkitektur i Stockholm
 
−
 
 
−
Stockholms slott En av de äldsta bevarade byggnaderna i Stockholms innerstad är Riddarholmskyrkan från slutet av 1200-talet.[51]. Den äldsta byggnaden i Stockholms kommun är Bromma kyrka som uppfördes på 1160-talet. Det medeltida slottet Tre Kronor förstördes i slottsbranden 1697. Det nuvarande Stockholms slott uppfördes i en blandning av romerskt palatsbarock och franskt renässans, det stod färdigt omkring 1750.[52]. Storkyrkan, som är domkyrka i Stockholms stift, ligger bredvid slottet och uppfördes ursprungligen på 1200-talet men har en barockexteriör från 1700-talet.
 
−
 
 
−
Redan på 1400-talet började staden växa utanför sina ursprungliga gränser, det vill säga Gamla stan. Under stormaktstiden utvecklades Stockholm som en huvudstad av europeisk betydelse och 1600-talet var en period av enorm befolkningsexpansion och byggverksamhet. Vid 1600-talets mitt efterträddes renässansens stilriktning av franskt och italienskt smak. Under Gustav III:s regeringstid fick Stockholm en tid av kulturellt inriktad byggverksamhet. Gustav III lät bygga bland annat Gustavianska operahuset (Gustav III:s opera) vid Gustav Adolfs torg.
 
−
 
 
−
Under 1800-talet och industrialiseringen växte staden snabbt, med planering och arkitektur inspirerad av städer som Sankt Petersburg, Berlin och Wien. En intensiv byggboom präglade 1800-talets senare hälft. Under denna period fram till 1910 uppstod även många monumentala offentliga byggnader, så som Stockholms centralstation (1871), Kungliga biblioteket (1878), och Dramaten (1908). Den troligtvis mest kända byggnaden i staden, Stockholms stadshus skapades 1911–1923 av arkitekten Ragnar Östberg. Andra välkända arkitektoniska verk från denna tid är Stockholms stadsbibliotek och Skogskyrkogården, båda med Gunnar Asplund som arkitekt (för Skogskyrkogården även Sigurd Lewerentz).
 
−
 
 
−
Under 1930-talets funktionalistiska utveckling, som hade fått sitt genombrott i Sverige i samband med Stockholmsutställningen 1930, växte staden och stadsdelar som Hammarbyhöjden, Traneberg och Gärdet fram och modern infrastruktur skapades.
 
−
 
 
−
 
 
−
Hötorgsskraporna Efter andra världskriget stod utvecklandet av förorterna inför en ny fas i samband med införandet av Stockholms tunnelbana. Moderna projekt som Årsta, Vällingby med Vällingby centrum och Farsta uppstod, speciellt Vällingby uppmärksammades internationellt. Även innerstaden (Nedre Norrmalm) omformades, Sergels Torg och Hötorgscity skapades under 1950- och 1960-talen efter långa och engagerade diskussioner. Omdaningen blev bekant under namnet Norrmalmsregleringen.
 
−
 
 
−
Under 1960-talet fortsatte utbyggnaden i förorterna med massproducerade bostäder i stor skala i samband med det så kallade miljonprogrammet, som innebar att det skulle byggas en miljon bostäder på tio år i landet, de flesta i Stockholm. Nya bostadsområden som Tensta, Rinkeby och Skärholmen byggdes i snabb takt på ett industriellt sätt.
 
−
 
 
−
Med 1970-talets nya bostadsområden blev ”tätt och lågt” och helst bilfri en förhärskande idé. Första kvartersstaden efter denna princip blev Kista (1975–1980) i norra Stockholm, följd av Skarpnäcks gård i södra Stockholm samt Dalen och Södra stationsområdet. 2000-talet inleddes med många nya stadsutvecklingsprojekt. Man räknar med ett behov av 80 000 nya bostäder fram till 2030. Bland dessa kan nämnas Lindhagen på Kungsholmen, Liljeholmskajen på Liljeholmen, Norra Djurgårdsstaden i Hjorthagen och Norra stationsområdet.
 
−
 
 
−
Gatu- och kvartersnamn Huvudartiklar: Gatunamn i Stockholm och Kvartersnamn i Stockholm
 
−
 
 
−
Sällsynt äldre handmålad gatuskylt vid Svartmangatan i Gamla stan. Överst står kvartersbeteckningen. Gaturegleringen i Stockholm började 1637 på Norrmalm, väster om Brunkebergsåsen, för att staka ut Stoore Konnungz gatun (senare Drottninggatan som var huvudfärdvägen norrut). Öster om Brunkebergsåsen anlades Regerings gathon (senare Regeringsgatan) som blev den andra huvudfärdvägen norrut. Fram till början av 1700-talet fanns en stor oordning i Stockholms gatunamn. Med Petrus Tillaeus Stockholmskarta General Charta Öfver Stockholm med Malmare från 1733 kom ordning och viss stabilitet i namnskicket. Stadens genom tiden största namnrevision var namnrevisionen i Stockholm 1885, där ett stort antal gator och torg bytte namn. Bakgrunden till den var den omfattande gatureglering enligt Lindhagenplanen. Den person som praktiskt genomförde regleringen var stadsingenjören Herman Ygberg.
 
−
 
 
−
Stockholms kvartersnamn går tillbaka till kvartersindelning i samband med de första stadsplaneringarna i staden på 1650-talet. Under den tiden lades ett rätvinkligt rutnät av gator och kvarter över staden. Initiativtagare var Clas Fleming. Vid tiden kring 1600-talets slut bestämdes även ett enhetligt system med namn, så kallade kategorinamn. För Gamla stan innebar detta att ett 90-tal namn (på latin) från den grekiska och romerska mytologin användes som kvartersnamn. Dessa namn var ”konstruerade” kvartersbeteckningar och berättar inget om Gamla stans historia, till skillnad från kvartersnamnen på Malmarna som berättar mer om Stockholms utveckling. Kvartersbeteckningar har sedan dess och fram till vår tid använts som sökbegrepp i fastighetsregister och som fastighetsidentifikationen i samband med till exempel fastighetsdeklaration och fastighetsskatt eller med bygglovsärenden. I Storstockholm finns idag över 6 500 kvartersnamn och inom tullarna runt 1 200.
 
−
 
 
−
Kriminalitet Historiska mordfall Huvudartikel: Historiska mord och avrättningar i Stockholm
 
−
 
 
−
Mord och dråp i Stockholm mellan år 1400 och år 2000. Antal mord per 100 000 invånare och år. Sedan 1750-talet på ungefär samma nivå. Mord och avrättningar i Stockholm finns dokumenterade tillbaka till 1280-talet, då lät Magnus Ladulås halshugga tre riksråd ur Bjälboätten [ifrågasatt uppgift]. De hade anklagats för flera “förrädiska stämplingar mot tronen”. Därefter ger Stockholms stads tänkeböcker en bra inblick i stadens mord och dråp för perioden mellan 1400-talets mitt och 1600-talets mitt. Räknat per 100 000 invånare var våld med dödlig utgång bland stockholmare högst under medeltiden, för att sedan mer än halveras fram till sekelskiftet 1700. Det vanligaste var bråk som uppstod mellan två män och oftast var alkoholhaltiga drycker inblandade.
 
−
 
 
−
Under Gustav III mildrades dödsstraffen respektive avskaffades helt för vissa brott. Den sista hängningen på galgen i Hammarbyhöjden ägde rum 1818 och den sista offentliga avrättningen på avrättningsplatsen (som låg nedanför galgen) företogs 1862. Sveriges och Stockholms sista avrättning ägde rum den 23 november 1910, då rånmördaren Alfred Ander halshöggs i en giljotin.
 
−
 
 
−
Stockholm har upplevt en lång rad politiska mord, där det största är Stockholms blodbad som ägde rum mellan den 7 november och 9 november 1520. I regel ville makthavarna bli av med en eller flera obekväma konkurrenter eller bestraffa en kritiker. 1900-talet och 2000-talets början överskuggas även av två uppmärksammade mord på politiker: Mordet på Olof Palme (1986) och Mordet på Anna Lindh (2003) samt tre terroristdåd med dödligt utgång: Ockupationen av Tysklands ambassad (1975), Bombdåden i Stockholm (2010) och Attentatet i Stockholm (2017). Betraktar man hela den långa perioden från 1750 till 2009 har mängden mord och dråp – relaterat till folkmängden i Stockholm – inte förändrats särskilt mycket.[53]
 
−
 
 
−
Ekonomi och infrastruktur
 
−
 
 
−
Stockholm Waterfront Congress Centre Stockholm har under tidigare epoker varit en viktig sjöfarts- och industristad, där exempelvis Stockholms frihamn mellan åren 1919 och 1990 var en stor omslagsplats av allehanda varor på ett tullfritt område. Idag finns ett alltmer differentierat arbetsutbud och produktionen domineras starkt av tjänster. Tjänste- och servicesektorn motsvarar omkring 85 procent av alla arbetstillfällen i Stockholm. Många av det svenska näringslivets största företag har sitt huvudkontor förlagt till Stockholmsregionen. IT-branschen sysselsätter idag (2009) cirka 67 600 anställda i Stockholms län inom cirka 7 100 IT-företag och programmerare är regionens vanligaste yrke (2015).[54] Ericsson, Nokia, Telia Company och IBM är exempel på stora bolag inom data- och telekommunikationsbranschen i Stockholmsområdet, koncentrerade till främst Kista. Nya mindre företag inom databranschen etableras kontinuerligt.[55]
 
−
 
 
−
Stockholm är Sveriges finansiella centrum där de flesta Svenska banker och finansinstitut har sina huvudkontor. De största bankerna, Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB, liksom Sveriges ledande försäkringsbolag (Folksam, Skandia och TryggHansa), har sina huvudkontor i Stockholm. I Stockholm finns också Sveriges huvudsakliga börs, Stockholmsbörsen. Omkring 45 procent av Sveriges företag med mer än 200 anställda finns i Stockholm.[56] Under de senare åren har turismen spelat en stor roll i stadens ekonomi. Mellan 1991 och 2004 ökade antalet övernattningar från 4 till 7,7 miljoner.[57]
 
−
 
 
−
Stockholm är en populär och framgångsrik kongresstad med ökande andel utländska delegater. Enligt International Congress and Convention Association (ICCA) var Stockholm 2008 åtta på världsrankingen. Då hölls nära 150 kongresser i staden vilket genererade omkring 260 000 övernattningar. En kongressbesökare spenderar i snitt 4 100 kronor per dag. 2010 års kongresser beräknas ge Stockholm intäkter på omkring 1,6 miljarder kronor.[58] En av stadens stora kongressanläggningar är Stockholmsmässan i Älvsjö. Senaste tillskott är det centralt belägna Stockholm Waterfront Congress Centre som öppnade sina portar i januari 2011.En ny rapport, framtagen av Milken Institute I Kalifornien, rankar Stockholm som ”näst bästa stad” i Europa. Detta utifrån parametrar som arbetstillfällen, lönevinster, tillverkning och industriell kompetens.[59]
 
−
 
 
−
Turismnäringen
 
−
 
 
−
Vandrarhemmet af Chapman och Gamla stan är två av många turistmagneter. Stockholm lockar flest turister i Sverige, följd av Västra Götalandsregionen.[60] Stockholms city förfogade år 2000 över 82 hotell med 8 663 hotellrum. För hela Stockholms län var siffrorna 174 hotell respektive 17 058 hotellrum.[61] Svenska Turistföreningen har 12 vandrarhem i Stockholm med omgivning. Inom Stockholms län finns dessutom ett tjugotal campingplatser. I Stockholms kommun gjordes 6,28 miljoner hotell- (och vandrarhems mm) övernattningar år 2009, samt 180 000 campingövernattningar.[62] I Stockholms län tillbringade utländska och inhemska turister cirka 8,6 miljoner övernattningar år 2008, och spenderade mer än sex miljarder kronor bara på det.[63]
 
−
 
 
−
Den största gruppen sommarturister (juni, juli, augusti) i Stockholm utgörs av svenskar med 1 223 394 besökande, följd av tyskar med 116 786 besökande och amerikaner med 106 422 besökande (siffror avser år 2004). Norska turister hamnade på plats fem med 64 315 i antal. Jämfört med året innan stod utländska besökare - främst tyskar och italienare - för den största uppgången; 8 procent.[64] Sommarsäsongen 2009 kom runt 300 internationella kryssningsfartyg med cirka 440 000 besökare till staden, vilket var rekord.[65] Varje besökare beräknas spendera drygt tusen kronor under sitt Stockholmsbesök.[66]
 
−
 
 
−
Enligt Stockholms stads ”Visitors Board” finns bland stadens ”topp 10-sevärdheter” Gamla stan, Stockholms slott, Vasamuseet, Stockholms stadshus, Moderna museet och Skansen.[67] I en rankinglista över världens 50 dyraste hotellstäder som utfördes år 2000 av The Economic Research Departement of Union Bank of Switzerland hamnade Stockholm på plats 14 tillsammans med Bryssel, Amsterdam, Nicosia och Seoul. Dyrast var London följd av New York. Billigast var Toronto.[68]
 
−
 
 
−
Varuhus och köpcentrum
 
−
 
 
−
Varuhuset NK, Hamngatan invigdes 1915. Huvudartikel: Varuhus och köpcentrum i Stockholms län Stockholm har ett stort shoppingutbud. På varuhuset NK, som öppnade sina portar redan den 22 september 1915 vid Hamngatan, kan man hitta de största varumärkena. År 1915 fick Stockholm ytterligare ett stort varuhus när Johan Petter Åhlén lät uppföra Åhléns Söder vid Götgatan på södra Södermalm. Knappt 50 år senare invigdes Åhléns City, som ligger i hörnet Drottninggatan/Klarabergsgatan, nära Sergels torg.
 
−
 
 
−
I Stockholms län finns idag ett stort utbud av varuhus, köpcentrum och liknande anläggningar för inköp och förströelse. Affärsidén att sälja ett stort utbud av varor och tjänster på ett och samma ställe, under samma tak och med en central varuhusledning introducerades i Stockholm på 1800-talets slut när KM Lundbergs varuhus vid Stureplan öppnade sina portar 1898.
 
−
 
 
−
Innan dess fanns en varuhusliknande basar längs Norrbros västra sida, det var butikslängan Norrbrobasaren. Längan uppfördes 1838–1839 och revs 1904 i samband med bygget för nya Riksdagshuset. Här flanerade ”fint folk” och vid Albert Bonniers boklåda möttes konstnärer, vetenskapsmän, författare och skådespelare.[69] De båda äldsta varuhusen i Stockholm som fortfarande existerar är NK vid Hamngatan och Åhléns Söder på Södermalm som båda invigdes 1915. Under efterkrigstiden uppstod ett antal förortscentra kring Stockholm där arbete, bostad och centrum kombinerades till den så kallade ABC-staden. Till dem räknas bland annat Vällingby centrum och Farsta centrum. Sedan dess har Stockholms läns varuhus och köpcentra genomgått många förvandlingar.
 
−
 
 
−
Hela tiden dyker upp nya shoppingområden ofta långt utanför staden. Det kräver transport i egen bil, vilket har rönt viss kritik och krav på etableringsstopp för nya köpcentra.[70] Handelns utredningsinstitut anser dock att Stockholm har plats för ännu fler köpcentra på sikt.[71] Stockholms för närvarande (2015) nyaste shoppingcenter är Mall of Scandinavia som år 2015 invigdes i Solna bredvid Friends arena.
 
−
 
 
−
Infrastruktur Kommunikationer Huvudartikel: Kommunikationer i Stockholm Stockholm är Sveriges största knutpunkt för transporter. Större delen av person- och godstrafiken mellan södra och norra Sverige sker via Stockholm. Stockholm är naturligt den största hamnstaden i Sveriges demografiska tyngdpunkt; Mälardalsregionen, med direkt vattenförbindelse till andra städer kring Mälaren samt Östersjön. Mellan Stockholm och Uppsala finns Sveriges största flygplats, Arlanda, och staden förfogar även över en stadsflygplats; Stockholm-Bromma flygplats. Inom Storstockholm finns ett nätverk av motorvägsförbindelser som sträcker sig söderut, västerut och norrut. Stockholm genomkorsas av flera järnvägar och till den spårbundna kollektivtrafiken hör pendeltåg, tunnelbana, lokaltåg och spårvagn.
 
−
 
 
−
Vägnät Huvudartiklar: Vägtrafik i Stockholm och Vägtrafikolyckor i Stockholm
 
−
 
 
−
Essingeleden söderut
 
−
 
 
−
En av Södra länkens tunnlar Stockholms geografiska läge på några öar mellan Mälaren och Östersjön har varit en bra plats när transporter av människor och gods huvudsakligen gick på vattnet. För transporter till lands var alla vattendrag ett besvärligt hinder och på medeltiden fanns bara några få färdvägar mot söder respektive norr. Ända fram till 1670-talet var Göta landsväg den enda vägförbindelsen söderut mot Götaland.
 
−
 
 
−
Med Sverige som stormakt kom även viljan att ge Stockholm ett ”modernt” gatunät och Clas Fleming genomförde stadens första gaturegleringar på 1600-talets mitt. Fler gaturegleringar följde; Albert Lindhagens stadsplaneringar på 1800-talets slut och Yngve Larssons förnyelse av Stockholm på 1900-talets mitt, där Norrmalmsregleringen innebar en stor förändring för både vägtrafiken och kollektivtrafiken i innerstaden. På 1930-talet var det en av stadsplanerarnas och samhällsplaneringens viktigaste uppgifter att planera Stockholms vägnät för den förväntade fordonsökningen. Då skapades flera stora infrastrukturprojekt i Stockholm. Nästan samtidigt invigdes Västerbron (1935), Tranebergsbron (1934) och Slussen (1935). På 1960-talet skisserade man även Stockholms yttre trafikplan med en ringled som fortfarande (2017) inte är helt genomförd.
 
−
 
 
−
Enligt 1960 års trafikplaner skulle ett omfattande nät av stadsmotorvägar och trafikleder anpassa Stockholm till bilismen. Projekt som Brommagrenen, Blasieholmsleden och Salemsleden lades ner i början av 1970-talet. Stockholms ringled har diskuterats allt sedan 1920-talet och är fortfarande inte fullbordad. Man bygger för närvarande på Norra länken (sista etappen klart 2017) medan motorvägsringens sista del, Österleden, fortfarande är i planeringsstadiet. Förbifart Stockholm är en västlig kringfart utanför ringen mellan Häggvik och Kungens Kurva. Största delen av vägen, drygt 17 av 21 kilometer, kommer att gå i tunnel. Projektet byggstartades år 2014 och byggtiden är minst åtta år.
 
−
 
 
−
Huvudleden mot syd utgörs idag (2010) av Essingeleden och Södertäljevägen (med Europavägarna E4 och E20), mot väst är det Drottningholmsvägen och Bergslagsvägen, mot nord är det Uppsalavägen (E4) och Roslagsvägen (E18) och mot nordöst Lidingövägen (E20). Mot öst och sydöst leds trafiken på Värmdöleden, Nynäsvägen respektive Huddingevägen.
 
−
 
 
−
Motortrafiken i Stockholm och omgivning är Sveriges mest omfattande storstadstrafik och Essingeleden är den mest belastade infartsleden med i genomsnitt 160 000 fordon/dygn (2007). Stockholm är den första stad i Sverige som har trängselskatt i innerstaden sedan år 2010. Från och med 2016 är även Essingeleden belagd med trängselskatt.
 
−
 
 
−
Vägtrafikolyckor i Stockholm har registrerats och utvärderats första gången år 1914. Då polisrapporterades 600 trafikolyckor med 20 omkomna personer i Stockholm, det var lika många dödade som år 2000, men med betydligt lägre befolkningsantal och bara omkring 3 200 registrerade motorfordon på Stockholms gator. Trots en rad trafikförbättringsåtgärder steg olyckstalen till en första topp år 1930 med 45 dödade. Efter andra världskriget fortsatte ökningen av dödstalen, särskilt under 1950- och 1960-talen och nådde 1960 och 1968 över 70 dödade personer i Stockholmstrafiken, en notering som därefter inte skulle uppnås igen. På 1970-talet sjönk antalet omkomna i Stockholmstrafiken kraftigt och år 2006 noterades den hittills lägsta siffran med 7 dödade. Detta är såväl nationellt som internationellt en mycket låg siffra.[72]
 
−
 
 
−
Kollektivtrafik Huvudartikel: Kollektivtrafik i Stockholm
 
−
 
 
−
Ett tunnelbanetåg av typen C20 på T-Centralen Stockholms kollektivtrafik består av pendeltåg, tunnelbana, lokaltåg, spårvagn, buss, och skärgårdsbåt. Stockholms läns landsting är sedan 2012 regional kollektivtrafikmyndighet (RKTM) och ansvarar via Trafikförvaltningen för kollektivtrafiken i Stockholms län. Storstockholms Lokaltrafik (SL) är samlingsnamnet och varumärket för den upphandlade allmänna kollektivtrafiken på land i Stockholms län och det landstingsägda Waxholms Ångfartygs AB driver sjötrafiken. Båda företagen anlitar entreprenörer för trafiktjänsterna.
 
−
 
 
−
Tunnelbanan går nästan i sin helhet inom tätorten. I banlängd ligger Stockholms tunnelbana på cirka 20:e plats bland världens tunnelbanor. Den är därmed en av de största i förhållande till folkmängden i den stad den betjänar. Den har 110 km spårlängd och 100 stationer, fördelade på tre banor – grön, röd och blå – vilka trafikeras av totalt sju linjer. Linje 10, 11, 13, 14, 17, 18, och 19.
 
−
 
 
−
Stockholms tunnelbana är den enda i Sverige och sedan invigningen 1950 en stor och mycket viktig kommunikationslänk för invånarna i Stockholm. Stora delar av tunnelbanans ytnät var från början förortsspårvägar, såsom delar av banan mot Fruängen, Mälarhöjden, Islandstorget, Skogskyrkogården och Stureby. Av det gamla ytterstadsnätet är det endast Nockebybanan och Lidingöbanan som fortfarande är spårväg.
 
−
 
 
−
Förvaltningen för utbyggd tunnelbana (fut) har i uppdrag att genomföra tunnelbanans utbyggnad och övriga åtgärder inom ramen för 2013 års Stockholmsförhandling. Det innebär en utökning av tunnelbanenätet med 19 km nya spår och tio nya stationer. Utbyggnaden innebär en investering på 28,6 mdr och de nya linjerna går mellan Kungsträdgården och Nacka, Sofia och Gullmarsplan/Söderort, Odenplan och Arenastaden via Hagastaden samt mellan Akalla och Barkarby station. Byggstart för alla de nya sträckorna beräknas till 2018 och byggtiden för tunnelbanan till Arenastaden och tunnelbanan till Barkarby beräknas till cirka 6 år. För tunnelbanan till Nacka och söderort är byggtiden 7 till 8 år.
 
−
 
 
−
En spårvägslinje, Tvärbanan, byggs successivt ut. Dess nuvarande sträckning är Sickla-Gullmarsplan-Liljeholmen-Alvik-Solna station. En gren till Kista-Helenelund är under byggnad.
 
−
 
 
−
Inne i centrala Stockholm byggdes 2010 en ny spårväg, Spårväg City, mellan Sergels Torg och Nybroplan där den anslöt till den befintliga museispårvägen från 1991. I september 2018 förlängdes spårvägen från Kungsträdgården till T-Centralen uppe på Klarabergsgatan. Det finns även långtgående planer att konvertera blåbusslinje 4 till spårväg samt en ny spårväg mellan Odenplan och Karolinska Sjukhuset, möjligen med förlängning till Solna Centrum.
 
−
 
 
−
Snabbtrafiken till och från flygplatserna Arlanda och Bromma drivs privat separat från SL, med Flygbussarna som tillhandahåller buss, och Arlanda Express snabbtåg.
 
−
 
 
−
Järnväg Huvudartikel: Järnväg i Stockholm
 
−
 
 
−
Centralhallen på Stockholms centralstation. Stockholm genomkorsas av flera järnvägar. Stockholms Central är landets största järnvägsknutpunkt. Härifrån utgår persontågen på Ostkustbanan, Mälarbanan, Västra stambanan, Södra stambanan, Svealandsbanan och Nynäsbanan.
 
−
 
 
−
Godstrafiken till och från Stockholm är omfattande. De stora knutpunkterna är Älvsjö och Tomteboda. Från Tomteboda utgår även godsbanan Värtabanan.
 
−
 
 
−
Stockholms centralstation är centrum för den tyngsta tågtrafiken i landet och 80 procent av alla fjärrtåg passerar någon gång under sin färd Stockholm C. Det går många regionala tåg från Stockholm och området som har kontakt med dessa tåg har med åren ökat. Tågen går bland annat till Uppsala och Eskilstuna men även så långt som till Gävle, Arboga och Linköping. Det går också tåg på längre sträckor och bland dessa utgörs de snabbaste och tätaste förbindelserna av X 2000-tåg. Dessa tåg går bland annat till Köpenhamn och Göteborg. Nattåg med sovvagnar går till Norrland och Skåne.
 
−
 
 
−
Stommen i den regionala tågtrafiken utgörs av Stockholms pendeltåg. Dessa utgår sedan 2017 från den nybyggda Stockholm City och går till Bålsta, Märsta, Uppsala, Södertälje centrum och Nynäshamn. På dessa linjer finns viktiga pendeltågsstationer som Upplands Väsby, Västerhaninge och Älvsjö.
 
−
 
 
−
De två mindre järnvägarna Roslagsbanan och Saltsjöbanan trafikeras av lokaltåg. De utgår från Stockholms östra respektive Slussen.
 
−
 
 
−
 
 
−
Arbeten med Söderströmstunneln för Citybanan i december 2010. Första sänktunneln har lagts i position och den andra delen har anlänt för invändiga betongarbeten. Den södra infarten till Stockholm C som fram till sommaren 2017 trafikerades av cirka 600 tåg varje dygn, innebar en flaskhals i det svenska järnvägsnätet då den endast hade två spår. I rusningstrafik samsades både fjärrtåg, regionaltåg, pendeltåg och godståg på dessa spår. Spårbristen gjorde att risken för störningar var stor och de kunde sprida sig över hela det nationella järnvägsnätet. Denna järnvägssträcka har på grund av dessa omständigheter fått öknamnet ”getingmidjan”.
 
−
 
 
−
För att avlasta de tidigare två spåren anlades nya spår enbart för pendeltåg, separerat från annan järnvägstrafik, den så kallade Citybanan. Citybanan är en sex kilometer lång järnvägstunnel som byggts under Stockholms centrala delar. Förbindelsen har dubbla spår samt en service- och räddningstunnel genom centrala Stockholm. I projektet ingick att bygga två nya underjordiska stationer, Stockholm City (under T-centralen) och Odenplan (under tunnelbanestationen med samma namn), samt en 1,4 kilometer lång järnvägsbro i Årstaberg. Tunneldelen under Söderström utfördes med hjälp av tre sänktunnlar.
 
−
 
 
−
Citybanan har beskrivits som det mest komplicerade infrastrukturprojektet som har planerats i Sverige i modern tid. För den nya järnvägstunneln krävdes omfattande sprängningsarbeten under Stockholms centrala delar i direkt anslutning till känsliga äldre hus och känsliga infrastrukturanläggningar som tunnelbanan och ledningstunnlar.[73] Officiell byggstart hölls 24 januari 2009 och öppnades för trafik 20 juli 2017. Kostnaden för banan blev 16,8 miljarder.
 
−
 
 
−
Flygtrafik Huvudartikel: Flygtrafik i Stockholm
 
−
 
 
−
Bromma flygplats Stockholms största och internationella flygplats är Arlanda, belägen i Sigtuna kommun, Stockholms län, cirka 40 km från Stockholms city.
 
−
 
 
−
I Stockholm (med IATA-koden STO för Stockholm och för Stockholm Metropolian Area)[74] finns även cityflygplatsen Bromma flygplats som invigdes 1936, cirka 10 km från city. Dess andel av Stockholms flygtrafik har från 1960-talet minskat till Arlandas fördel, men har de senaste åren fått ett växande antal utrikesdestinationer (Bryssel och Århus). Det buller som flygplatsen ger upphov till har skapat en opinion som under de senaste decennierna har krävt att flygplatsen skall läggas ned. Stockholms kommun äger marken, och har avtalat med luftfartsverket att myndigheten har rätt att disponera marken fram till 31 december 2038[75] då bland annat betydelsen av en citynära flygplats bedömts överväga nackdelarna.
 
−
 
 
−
Även Skavsta flygplats i Nyköping och Västerås flygplats fungerar som flygplatser åt många resenärer till och från Stockholm, trots avstånden (110 km respektive 105 km från city). Flera lågprisflygbolag trafikerar de flygplatserna.
 
−
 
 
−
Sjöfart i Stockholm
 
−
 
 
−
M/S Century anlöper Stockholm 2009.
 
−
 
 
−
Djurgårdsfärjan, Djurgården 10, ett av Waxholmsbolagets fartyg. På grund av Stockholms läge på gränsen mellan Mälaren och Östersjön har staden i alla tider varit en sjöfarts- och hamnstad. På medeltiden var sjöfarten i samband med Hansan betydelsefull för att Stockholm växte fram som rikets ledande stad. På 1670-talet fanns 28 stora skepp registrerade i staden, jämfört med 22 skepp totalt i övriga svenska städer som hade rätt att bedriva utrikeshandel.[76]
 
−
 
 
−
Sverige dominerade under en stor del av 1700-talet världshandeln med järn och tjära och handeln gick huvudsakligen via Stockholm.[77] Under 1800-talets första hälft försköts utrikeshandeln allt mer från Östersjön mot Nordsjön. Göteborgs betydelse som en svensk import- och exporthamn ökade medan Stockholms hamns andel av Sveriges utrikeshandel sjönk. På 1860-talet blev Göteborg landets största exporthamn.[78]
 
−
 
 
−
År 1909 grundades Stockholms hamnstyrelse med ansvar för hamnens drift och investeringar. Styrelsen beslöt att bygga ut befintliga hamnar och anlägga nya, bland dem Stockholms frihamn som startade sin verksamhet 1919.
 
−
 
 
−
I takt med att godstrafiken via Stockholms hamnar minskade efter 1960-talet ökade samtidigt kryssningstrafiken, främst på Finland och efter Sovjetunionens fall även på Baltikum. År 2009 öppnades en ny kryssningsterminal på Frihamnspiren i Frihamnen som i framtiden tillsammans med Värtahamnen och Stadsgårdshamnen kommer att svara för Stockholms internationella sjöfart. På sikt kommer godshanteringen att avvecklas i frihamnsområdet och flytta ut till Norvikudden vid Nynäshamn. Idag är det det kommunala bolaget Stockholms Hamnar som har uppdraget att främja sjöfarten och säkra Stockholmsregionens varuförsörjning. 2009 kom 274 kryssningsfartyg med 430 000 passagerare till staden. För 2011 räknar Stockholms hamnar med att 300 kryssningsfartyg skall lägga till i stadens hamnar.[79]
 
−
 
 
−
Stockholms läns landsting har huvudansvaret för året-runt-trafiken i Stockholms skärgård (från Arholma till Landsort) genom det helägda bolaget Waxholmsbolaget. Rederiet har delvis egna fartyg men köper även in tjänster från lokala rederier. Deras Djurgårdsfärjor är ett välkänt inslag i Stockholms stadsbild. Sammanlagt har skärgårdstrafiken cirka 1,8 miljoner passagerare per år medan hamntrafiken med Djurgårdsfärjan har cirka 2,5 miljoner passagerare per år.[80] Dessutom finns det många nöjes- och charterrederier, det mest kända är det så kallade Strömma Kanalbolaget.
 
−
 
 
−
Tekniska försörjningssystem Huvudartikel: Tekniska försörjningssystem i Stockholm Under andra hälften av 1800-talet startades flera stora infrastrukturprojekt i Stockholm, i en tidsepok som även kallas den industriella revolutionen. Då byggdes gasverket vid Klara sjö (1853), vattenverket vid Årsta (1861) och med byggandet av Brunkebergs elektricitetsverk (1892) kom elförsörjning till stånd. År 1853 grundades Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket, föregångaren till Televerket. 1853 räknas även som startår för telekommunikationer i Stockholm och i Sverige, när den första elektriska telegraflinjen anlades mellan Stockholm och Uppsala.[81]
 
−
 
 
−
Stadsgas och naturgas Huvudartikel: Gas i Stockholm
 
−
 
 
−
Spaltgasverket stängde i januari 2011. Stadsgas har funnits sedan 1850-talet i Stockholm och till en början matades bara stadens lanternor med det nya mediet. I december 1853 tändes den första gaslyktan med gas från Klaragasverket vid Klara sjö, och i januari 1854 fanns 900 gaslyktor i innerstaden. När tidpunkten för Klaragasverkets ytterligare utvidgning kom väcktes tanken att anlägga ett nytt gasverk i dåvarande Hjorthagen inom Kungliga Djurgården, intill Husarviken och Lilla Värtan. Efter 1950 ökade efterfrågan starkt. Gaspannor för uppvärmning och varmvattenberedning blev mycket populära. År 1955 hade verket sin största produktion någonsin, då 174 miljoner m3 gas tillverkades. Vid toppåren under 1950-talets andra hälft fanns i Stockholm 259 000 gasmätare, 224 000 gasspisar och ledningsnätet sträckte sig 939 km.
 
−
 
 
−
Den gamla stadsgasen har spelat ut sin roll och spaltgasverket i Hjorthagen har lämnat plats för 5 000 bostäder och nya arbetsplatser som började byggas 2010 under namnet Norra Djurgårdsstaden. Totalt har över 16 000 spisar och gaspannor bytts till apparater som är godkända för den nya stadsgasen, som består av en blandning av naturgas, luft och biogas.[82] I januari 2011 ägde gasbytet rum och spaltgasverket i Hjorthagen stängdes. Stockholm Gas bygger ett nytt gasverk i söderförorten Högdalen som skall ersätta Värtagasverket.
 
−
 
 
−
Vatten och avlopp Huvudartikel: Vatten och avlopp i Stockholm
 
−
 
 
−
Lovö vattenverk 2008 Så sent som 1861 invigdes stadens första vattenverk, Årstaverket vid Årstaviken, samtidigt grundades Stockholms vattenledningsverk (sedermera Stockholms vatten- och avloppsverk, idag Stockholm Vatten). Årstaverket hade konstruerats av kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren F. W. Leijonancker efter engelsk förebild; därmed var Stockholm en av Europas sista huvudstäder att införa ett vattenledningssystem för försörjning av befolkningen med rent dricksvatten.[83]
 
−
 
 
−
År 1872 grävdes de första avloppstrummorna ner i stadens gator, men först på 1930-talet utreddes frågan om Stockholms avlopp mera ingående. De nybyggda bostadsområden på Brommalandet fick sitt och stadens första reningsverk; Åkeshovsanläggningen (invigd 1934). Innan dess hade smutsvattnet orenat släppts ut i bland annat Mälaren och Riddarfjärden. Sedan 1988 rinner avloppsvattnet via en 4,5 km lång bergtunnel till värmepumpverket Norrenergi vid Bällstaviken i Solna. Norrenergi utvinner fjärrvärme och fjärrkyla från restvärmen i avloppsvattnet för förbrukare i Solna och Sundbyberg. Därefter går vattnet i den 7,5 km långa Saltsjötunneln under Huvudsta, Kungsholmen, Nedre Norrmalm, Skeppsholmen och Kastellholmen till Saltsjön[84] cirka 250 meter från stranden. Denna lösning betydde mindre risk för störningar vid vattenverken inom Östra Mälarens vattenskyddsområde.
 
−
 
 
−
När det gäller färskvatten försörjer idag (2008) fortfarande Norsborgs vattenverk och Lovö vattenverk, invigda 1904 respektive 1933, Stockholm och omgivning med dricksvatten från Mälaren. Beträffande avloppsreningen har det tillkommet ett flertal reningsverk sedan stadens första anläggning i Åkeshov togs i bruk 1934, exempelvis Henriksdals reningsverk från 1941. Det nyaste reningsverk är Hammarby Sjöstadsverket som invigdes 2003 och som är en test och forskningsanläggning i anslutning till Hammarby sjöstad.
 
−
 
 
−
Elektricitet Huvudartiklar: Elektricitet i Stockholm och Gatubelysning i Stockholm
 
−
 
 
−
Värtaverket Elektricitet för belysning utomhus har funnits i Stockholm sedan 1877, när Sommelius & kompanis oljefabrik vid Skeppsbron gjorde försök med belysning med hjälp av båglampor. Det första kommunala elektricitetsverket var Brunkebergsverket vid Regeringsgatan. I slutet av 1890-talet var Brunkebergsverket fullt utbyggt och försörjde Norrmalm, Blasieholmen, delar av Strandvägen, områden kring Humlegården ända upp till Villagatan med ström. Ledningsnätet hade vid denna tid en längd på cirka 120 kilometer. 1903 övertog Värtaelverket i Hjorthagen hela elproduktionen för Stockholm inklusive Stockholms spårvägar och förortståg.
 
−
 
 
−
Den 28 december 1918 fick Stockholm för första gången elenergi från ett eget vattenkraftverk via en 132,6 km lång kraftledning från Untra kraftverk till Värta elverk utförd för 100 000 volt och 25 Hz (se Kraftledningen Untra-Värtan). Kraftverket vid Untra hade fyra turbiner med en sammanlagd effekt av 30 MW, som matade Värtaverkets nya transformatorstation med högspänning. Untra kraftverk svarade den första tiden för mer än 90 procent av Stockholms elkraftförsörjning. Under 1920-talet tredubblades den totala elproduktionen från 83 till 240 MWh.[85]
 
−
 
 
−
År 1963 byggdes Ågestaverket i Huddinge av Atomenergi AB tillsammans med Stockholms Elverk, det var en försöksanläggning som skulle ge erfarenheter på atomenergiområdet. Verket producerade främst fjärrvärme (verket kallades därför ”Ågesta kärnkraftvärmeverk”) till stadsdelen Farsta men även en del elenergi som matades ut på elnätet. Det första kommersiella kärnkraften kom från Oskarshamn 1 som togs i drift 1972. Stockholms Elverk var en av åtta intressenter i denna anläggning. Förutom andelen i Oskarshamn blev Stockholms Elverk också delägare i Forsmarks kärnkraftverk. År 1990 stod kärnkraften från Forsmark och Oskarshamn har för 58 procent av Stockholm Energis egen produktion, resten kom huvudsakligen från vattenkraft.
 
−
 
 
−
Sedan elmarknaden avreglerades 1996 köper även Stockholms stads stora elförbrukare som gatubelysningen och kollektivtrafiken sin elkraft på den öppna marknaden. I en framtid kommer, utöver vattenkraften, även andra förnyelsebara energikällor att prövas för Stockholms elförsörjning. Det finns beräkningar som visar att stockholmsregionen idag skulle kunna producera cirka 6,1 TWh/år genom att satsa hårdare på förnyelsebara energikällor såsom biogas, energigrödor, vindkraft, solceller och solfångare.[86]
 
−
 
 
−
Telekommunikationer Huvudartikel: Telekommunikationer i Stockholm I telekommunikationens utveckling har Sverige och Stockholm alltid haft en ledande utveckling.[87] 1885 hade Stockholm flest telefoner i Europa, det vill säga fler telefonapparater i absoluta tal än det fanns i betydligt större städer som London, Berlin eller Paris.[87]
 
−
 
 
−
 
 
−
Mobiltelefonantenner på ett hustak i Stockholm Sveriges och därmed Stockholms utveckling av telekommunikationer har starkt präglats av två stora aktörer på området; dels genom LM Ericsson som tillverkare, dels genom Televerket som tillverkare och operatör och båda med sina säten i Stockholm. Ibland var de samarbetspartner, ibland konkurrenter. Telekommunikationernas historia i Stockholm är därför även en teleteknisk utvecklingshistoria för hela Sverige.
 
−
 
 
−
Marknaden präglas idag av ett stort antal operatörer och tjänsteleverantörer som erbjuder Internet, telefoni, eller andra tjänster som television och video. Dagens informationsmängder kräver stor kapacitet på telefonnätet. De tunga kopparkablarna ersätts successivt med modern fiberoptik, så kallad optokabel, där signalerna skickas som ljus i hårfina glasfiberledningar. En optokabel, tjock som ett lillfinger, kan samtidigt överföra cirka 300 miljoner telefonsamtal.[87]
 
−
 
 
−
En aktör på detta område är kommunalägda Stokab, vars verksamhet startades 1994 med uppdrag att bygga ut ett konkurrensneutralt fibernät för Internet och telekommunikation i Stockholm. Genom sitt dotterbolaget S:t Erik Kommunikation AB agerar Stokab även som operatör åt Stockholms kommun.[88]
 
−
 
 
−
Fjärrvärme
 
−
 
 
−
Hammarbyverket producerar både fjärrvärme och fjärrkyla med hjälp av värmepumpar. År 1953 startade fjärrvärmeproduktionen i Stockholm, då den första provisoriska värmecentralen anslöts. Innan dess hade man som mest haft en centralvärmepanna i hyreshus, men de flesta bostadshus hade var sin egen panna som drevs med kol, koks eller olja. Under 1960 och 1970-talen anslöts så gott som alla de norra kranskommunerna (där fjärrvärmen infördes först) och samtidigt började verksamheten med fjärrvärme i Stockholms innerstad. Ågestaverket levererade fjärrvärme till Farsta från 1963.[89]
 
−
 
 
−
Idag (2008) är det tolv energiföretag med varierande storlek och distributionsområden som producerar och distribuerar fjärrvärme i Stockholms län till cirka 117 000 abonnenter (leveranspunkter), vilket motsvarar drygt hälften av länets befolkning. Produktionen sker vid ett 100-tal anläggningar av varierande typ och storlek. Distributionen sker via ett vittförgrenat och till stora delar sammanhängande rörnät från Södertälje och Haninge i söder till Sigtuna i norr. Större aktörer på fjärrvärmemarknaden är AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, Graninge Värme AB, Nynäshamn Värme AB, Södertörns Fjärrvärme AB, Telge Energi AB och Vattenfall, Drefviken Värme AB.[90]
 
−
 
 
−
Fjärrkyla Fjärrkyla togs i drift i Sverige år 1992. I Stockholm sköts produktionen och distributionen av fjärrkyla av Fortum. Fjärrkylanätet täcker idag (2008) i stort sett hela centrala Stockholm, området sträcker sig från Globen i söder till Norra station i norr samt Liljeholmen i väst och Ropsten i öst, dessutom finns mindre fjärrkylanät i Kista/Akalla-området samt i Danderyd, Farsta, Nacka, Skärholmen, Tensta, Vilunda och Älvsjö. Fortums Stockholmsnät för fjärrkyla är världens största, räknat till såväl antalet kunder som till nätets utbredning. Fjärrkylaproduktion sker idag vid fyra centrala fjärrkylaverk; Akallaverket, Hammarbyverket, Värtaverket samt anläggning i Ropsten.[91]
 
−
 
 
−
Renhållning och sophämtning Huvudartiklar: Renhållning och sophämtning i Stockholm och Stockholms offentliga toaletter
 
−
 
 
−
Högdalenverket förbränner Stockholms brännbara sopor och producerar fjärrvärme. Renhållningen i Stockholm i ordnade former började genomföras först i mitten av 1800-talet, när det nygrundade Renhållningsverket övertog ansvaret för latrinhämtningen.[92] Innan vattenspolningstoaletter blev vanliga i Stockholm var latinhanteringen en stor del av stadens totala renhållning. 1908 var latrinhämtningen som störst med 700 000 hämtade kärl.[93] Därefter skötte stadens avloppsnät bortforsling av mänskliga exkrementer i allt större omfattning.
 
−
 
 
−
På Lövsta sopstation har Stockholms stad hanterad sopor och latrin allt sedan 1890-talet. Här fanns även en stor soptipp och två sopförbränningsanläggningar samt en tåglinje, kallad ”silverpilen” för soptransport. År 1902 började Renhållningsverket även med gaturenhållningen som liksom latrinhanteringen hade skötts tidigare av entreprenörer. Först 1972 fick Stockholms kommun sophämtningsmonopol och ansvar för hantering av hushållssopor som fortfarande gäller.
 
−
 
 
−
År 2007 producerade Stockholms invånare 237 000 ton hushållssopor, som till största del eldas upp i två sopförbränninganläggningar; Högdalenverket och Uppsala Block 5 och omvandlas där till fjärrvärme.[94] Idag (2010) bärs huvudansvaret för renhållningen i Stockholm av Trafikkontoret, som verkställer trafik- och renhållningsnämndens beslut. Trafikkontoret sköter bland annat gatustädning, snöröjning, klottersanering, parkskötsel, allmän belysning, parkeringsövervakning samt ser till att staden har en effektiv avfallshantering.
 
−
 
 
−
Demografi och vetenskap Stockholms län har Sveriges lägsta genomsnittsålder, 39 år, och är den mest folkrika regionen med 21,5 procent av landets befolkning, men bara 1,3 procent av landets totala yta. Könsfördelningen i länet är 49 procent män och 51 procent kvinnor.[95]
 
−
 
 
−
Huvudspråket i Stockholm liksom Sverige är svenska. Finska, meänkieli och samiska är officiella minoritetsspråk då staden är förvaltningsområdet för dessa nationella minoriteter.[9] En stor andel av befolkningen har dessutom kunskaper i engelska.
 
−
 
 
−
Dialekter Huvudartikel: Stockholmska De dialekter, sociolekter och etnolekter som talats i Stockholmsområdet har skiftat kraftigt. Ekensnacket var utbrett under 1900-talet, och i dag är den så kallade förortssvenskan vanlig i vissa förorter.
 
−
 
 
−
Immigranter 545 752 personer i länet var födda utomlands i slutet av 2017. Det motsvarade 24,8 procent av befolkningen i Stockholms län respektive 30,5 procent av Sveriges alla immigranter.[96]
 
−
 
 
−
De 15 vanligaste födelseländerna bland immigranterna (2017):
 
−
 
 
−
Födelseland Befolkning Finland Finland 50 268 Irak Irak 43 393 Polen Polen 35 319 Syrien Syrien 29 055 Iran Iran 28 160 Turkiet Turkiet 23 041 Tyskland Tyskland 12 699 Somalia Somalia 11 905 Eritrea Eritrea 11 474 Thailand Thailand 10 352 Socialistiska federativa republiken Jugoslavien Jugoslavien 9 448 Afghanistan Afghanistan 9 161 Bosnien och Hercegovina Bosnien-Hercegovina 7 434 Norge Norge 7 280 Danmark Danmark 4 242 Minoriteter 73 procent av befolkningen i Stockholms län har svensk bakgrund, medan resterande del, 27 procent, har utländsk bakgrund. I övriga landet är motsvarande andel 84,5 procent med svensk bakgrund och 15,5 procent med utländsk bakgrund.[95]
 
−
 
 
−
I Stockholms stad utgör cirka 10 procent någon av de nationella minoriteterna: samer, sverigefinnar, tornedalingar, judar och romer.[97] I Stockholms grundskola ges därför undervisning i samiska, finska, tornedalsfinska, jiddisch och romani chib, de nationella minoritetsspråken.[98] I Stockholms skolor förekommer totalt 60 olika språk.[99]
 
−
 
 
−
Befolkningsutveckling Huvudartikel: Befolkningsutveckling i Stockholm Det är osäkert hur många människor som bodde inom Stockholms stadsmurar på medeltiden eftersom folkbokföring och befolkningsstatistik saknas. Stadens tänkeböcker och skotteböcker (längder över uppburen stadsskatt) samt uppskattningar i uppslags- och historieböcker ger dock möjlighet till en grov uppskattning och enligt dem kan antas att Stockholm vid grundandet kring 1250-talet hade cirka 100 invånare och omkring 1290 hade staden redan runt 3 000 invånare.[100]
 
−
 
 
−
Befolkningsutvecklingen i Stockholm har präglats av stora inflyttningsperioder under stormaktstiden, den industriella revolutionen och under efterkrigstiden. Folkmängden i Stockholm har under andra perioder stagnerat eller rentav minskat tidvis på grund av svåra levnadsförhållanden, epidemier eller lågkonjunktur.
 
−
 
 
−
Per den 30 juni 2020 hade Stockholms kommun 975 248 invånare.[4] En befolkningsprognos utförd av Stockholms stads utrednings- och statistikkontor förutsäger att kommunens folkmängd kommer att öka till 950 500 i slutet av år 2019.[101][102]
 
−
 
 
−
Tätorten i sin tur hade cirka 1,5 miljoner[3] invånare och Storstockholm cirka 2,4 miljoner invånare [4].
 
−
 
 
−
Folkmängden nedan avser Stockholms kommun från 1900 till 2010 med 10-årsintervaller. Källa: Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB: Rapporten befolkningen i Stockholm 1252–2005
 
−
 
 
−
 
 
−
Forskning och utbildning Huvudartikel: Forskning och utbildning i Stockholm
 
−
 
 
−
Bönsalen i Wallinska skolan 1908.
 
−
 
 
−
Handelshögskolan, 1911
 
−
 
 
−
Ralph Erskines Juristernas hus, 2010 Utbildningen i Stockholm började med medeltidens klosterskolor. I Stockholm fanns två klosterskolor; vid franciskanernas Gråbrödrakloster på Riddarholmen och vid dominikanernas Svartbrödraklostret vid Svartmangatan.[103]
 
−
 
 
−
En tidig skolform var trivialskolor (”lägre” lärdomsskolor och latinskolor som meddelade undervisning). En av dem var Nicolai skola som är dokumenterad sedan 1315 men tros ha funnits från slutet av 1200-talet och anses vara stadens äldsta skola utöver klosterskolorna.[104] Collegium regium Stockholmense var en tidig högskola, som bildades av kung Johan III år 1576 i Stockholm men flyttades 1593 till Uppsala universitet.
 
−
 
 
−
Under 1700-talet grundades flera högskolor och akademier, som Kungliga Akademien för de fria konsterna (1735), Kungliga Vetenskapsakademien (1739), Kungliga musikhögskolan (1771), Dramatens elevskola (1787) och Militärhögskolan Karlberg (1792). I enlighet med Alfred Nobels testamente utdelas sedan 1901 Nobelprisen i fysik och kemi av Kungliga Vetenskapsakademien.
 
−
 
 
−
Sofia folkskola på Södermalm invigdes 1818 och var den första folkskola som byggdes på stadens initiativ. Redan innan den allmänna skolplikten infördes 1842 fanns redan ett fyrtiotal offentliga skolor, där barn från både arbetar- och medelklass fick sin (frivilliga) undervisning.
 
−
 
 
−
Den sexåriga skolplikten introducerades 1882 och då kom skolhusbyggen igång på allvar. Flera stora ”folkskolepalats” uppfördes runtom i staden, bland dem Katarina södra skola (1888), Matteusskolan (1902), Kungsholmens realskola (1908), Blommensbergsskolan (1890-1920) och Sofia skola (1910). Runt sekelskiftet 1900 fanns 36 000 skolpliktiga barn i Stockholm, av dem gick 75 procent i folkskolor medan cirka 6 000 barn från välsituerade hem fick privatundervisning.[105] En ärevördig skola är Handelshögskolan i Stockholm som grundades 1909 på initiativ av det svenska näringslivet, och är därmed Sveriges äldsta handelshögskola.
 
−
 
 
−
På 1930- 1940- och 1950-talen uppfördes många moderna ”läroverk”, som Södermalmsskolan (1935–1936), Zinkensdammsskolan (1936), Polhemsgymnasiet (1938), Statens normalskola (1949) och Åsö gymnasium (1950). Ofta var det för tiden välkända arkitekter som ritade de nya skolbyggnaderna i modernismens formideal, bland dem Paul Hedqvist, David Dahl, Nils Ahrbom och kollegan Helge Zimdahl.
 
−
 
 
−
Stadens största utbildningsplats är Stockholms universitet. Den centrala verksamhet flyttade under 1970-talet från Stockholms innerstad till Frescati, men redan sedan 1960-talet började universitetets campusområde anläggas. 2009 hade universitetet över 27 400 studerande.[106] Det blir även allt svårare att skaffa fram passande studentbostäder i Stockholm. År 2008 fanns i Stockholm 8 858 bostäder för studenter, samtidigt som 22 541 stod i kö.[107]
 
−
 
 
−
Förutom Stockholms universitet ligger i Stockholm två av Sveriges största universitet; Karolinska institutet (medicin) och Kungliga Tekniska högskolan (teknik och naturvetenskap). I staden finns dessutom en lång rad högskolor, bland dem Beckmans Designhögskola, Dans- och cirkushögskolan, Dramatiska Institutet, Försvarshögskolan, Gymnastik- och idrottshögskolan, Kungliga Konsthögskolan, Konstfack, Kungliga Musikhögskolan, Röda Korsets högskola, Södertörns högskola, Teaterhögskolan och Teologiska högskolan.
 
−
 
 
−
Kista är sedan 1980-talet känt som Sveriges största centrum för informationsteknologi. Här ligger huvudkontoret för Ericsson samt Sverige-kontoren för bland andra IBM och Nokia. I Campus Kista finns filialer till Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet med cirka 5 000 studenter. Kista Science City med Kista Science Tower har den högsta koncentrationen av forskare inom informationsteknologin i norra Europa. Här verkar över tusen forskare inom forskning och utveckling.[108]
 
−
 
 
−
I Stockholm finns en rad internationellt erkända universitet. Kungliga Tekniska högskolan rankades som världens 33:e främsta universitet i kategorin Teknik och Ingenjörsvetenskap (rank 8 i Europa) i QS World University Rankings 2014–2015. Karolinska Institutet kom på plats 8 i kategorin Medicin och Livsvetenskap (rank 3 i Europa) och Handelshögskolan på plats 70 (25 i Europa) i Samhällsvetenskap och Management. I rankingkriterierna ingår graden av internationalisering, vetenskapliga citat per fakultetsmedlem samt internationellt rykte.[109]
 
−
 
 
−
Kultur och samhällsliv
 
−
 
 
−
Kulturhuset och glasobelisken
 
−
 
 
−
Astrid Lindgrens figur Karlsson på taket vid Junibacken.
 
−
 
 
−
Vasamuseet Huvudartikel: Kultur i Stockholm Stockholm är en stor stad med ett aktivt kulturliv och eftersom det är en huvudstad finns där många nationella kulturinstitutioner. Kulturhuset på Sergels torg anses vara en av Sveriges största kulturinstitutioner.[110] Tre av Unescos världsarv ligger i Stockholmsområdet; Drottningholms slott och Birka (båda i Ekerö kommun), samt Skogskyrkogården (Stockholms kommun). En av Stockholms största turistattraktioner är högvakten som bedrivs vid Stockholms och Drottningholms slott. År 1998 var Stockholms kommun europeisk kulturhuvudstad. Årligen anordnas Stockholms Kulturfestival och Stockholm Pride under sommaren.
 
−
 
 
−
Litteratur Skalden Carl Michael Bellman, författaren och dramatikern August Strindberg och författaren Hjalmar Söderberg är några som gjort staden till en del av sina verk. Även barnboksförfattaren Astrid Lindgren, som hade sitt ursprung i Vimmerby i Småland, var bosatt i Stockholm under hela sitt liv som författare, och flera av hennes böcker utspelar sig här. Författaren Per Anders Fogelström skrev Stad-serien, som skildrar Stockholm från 1800-talet fram till mitten av 1900-talet.
 
−
 
 
−
Några välkända litterära figurer som verkat i Stockholm är bland andra Movitz, Ture Sventon, Karlsson på taket, Hubert Norlén, Martin Beck, Harry Friberg, Anderssonskans Kalle och Doktor Glas.
 
−
 
 
−
Museer Huvudartikel: Museer i Stockholm Stockholm är en av världens mest museitäta städer, med omkring 70 museer, som besöks av mer än 9 miljoner personer varje år.[111]
 
−
 
 
−
De mest besökta museerna är Skansen och Vasamuseet på Södra Djurgården, båda med över 1 miljon besökare per år.[112] Skansen är världens första friluftsmuseum, invigt 1891 av Arthur Hazelius. På Vasamuseet visas regalskeppet Vasa, världens enda bevarade 1600-talsgaleon. På Djurgården och platsen där Stockholmsutställningen 1930 ägde rum ligger ytterligare två museer: Tekniska museet och Sjöhistoriska museet.
 
−
 
 
−
På Nationalmuseum finns Sveriges största konstsamling, museet är ledande konst- och designmuseum. Samlingarna omfattar äldre måleri, skulptur, teckningar och grafik samt konsthantverk och design fram till idag. Naturhistoriska riksmuseet, beläget i Frescati, i närheten av Stockholms universitet, är ett biologiskt och geologiskt museum. På Djurgården och platsen där Stockholmsutställningen 1930 hölls ligger ytterligare fem museer: Tekniska museet, Polismuseet, Riksidrottsmuseet, Etnografiska museet och Sjöhistoriska museet. På Skeppsholmen finns Moderna museet, Arkitektur- och designcentrum och Östasiatiska museet.
 
−
 
 
−
Stockholms gamla observatorium, är ett observatorium och ett museum, som ligger högst uppe på Observatoriekullen, vid korsningen Sveavägen och Odengatan i Vasastaden. I museet finns bland annat en världsunik temperaturslinga som visar medeltemperaturen under årets varmaste (juli) och kallaste (februari) månad från 1756 fram till idag. Som museibesökare kan man i denna historiska miljö, vissa dagar om året vid klart väder, observera stjärnhimlen.
 
−
 
 
−
Konst Stockholm har flera framstående konstmuseer; däribland de stora Moderna Museet och Nationalmuseum för modern respektive äldre konst i olika former. Bland Stockholms övriga konstmuseer brukar nämnas Millesgården, Thielska galleriet, Prins Eugens Waldemarsudde och privata Bonniers porträttsamling. Även Nordiska museet förfogar över en större konstsamling med bland annat verk av August Strindberg.
 
−
 
 
−
Teatrar
 
−
 
 
−
Kungliga Dramatiska Teatern Stockholm har många teatrar, som Kungliga Dramatiska Teatern (Dramaten) och Kungliga Operan (se även under ”Musik”). Några andra teatrar i Stockholm är Stockholms stadsteater, Teater Galeasen, Turteatern, Teater Tribunalen, Folkoperan, Moderna dansteatern, Göta Lejon, Södra teatern, Chinateatern, Vasateatern och Oscarsteatern.
 
−
 
 
−
Biografer och film Huvudartikel: Biografer i Stockholm De första försök med permanenta biografsalonger i Stockholm gjordes i slutet av 1800-talet efter att kinematografen hade demonstrerats på Stockholmsutställningen 1897. Innan dess var det mest kringfarande som visade upp biografen som en sorts kuriös underhållning. År 1905 hade Stockholm tio biografer och vid utgången av 1909 hade siffran stigit till 25 fasta biografsalonger. Flest antal biografer fanns 1943, då hade Stockholm 110 salonger. Flest biobesökare noterades 1956 med 16,8 miljoner detta år.[113]
 
−
 
 
−
Den äldsta biografen som har varit i drift alltsedan den byggdes är Zita, som uppfördes redan 1913 under namnet Vinter-Palatset. Den vackraste är Skandia-Teatern invigd 1923 och byggd efter arkitekt Gunnar Asplunds ritningar. På 1990-talet och senare öppnade flera nya ”Filmstäder”, alltså SF:s koncept till multibiografer.
 
−
 
 
−
Stockholms filmfestival arrangeras varje höst sedan 1990. Tempo dokumentärfestival är Sveriges största festival för dokumentärfilm. Ett flertal mindre filmfestivaler arrangeras också i Stockholmsområdet.
 
−
 
 
−
Film Stockholm är ett regionalt resurscenter för film inom Stockholms läns landstings kulturförvaltning, med stöd från Svenska Filminstitutet.[114]
 
−
 
 
−
Musik
 
−
 
 
−
Kungliga Operan, foajé och huvudtrappa. Huvudartikel: Musik i Stockholm Kungliga Operan (även kallad Kungliga Teatern) är Sveriges nationalscen för opera och balett. Operan är belägen mellan Gustav Adolfs torg och Kungsträdgården. Operabyggnaden är även hemvist för Kungliga Baletten och Kungliga Hovkapellet. Byggnaden är ritad i nybarockstil av arkitekt Axel Anderberg och invigdes den 19 september 1898. På platsen låg tidigare det Gustavianska operahuset som revs 1892.
 
−
 
 
−
Stockholms konserthus ligger i stadens centrum vid Hötorget i hörnet Kungsgatan och Sveavägen. Byggnaden uppfördes åren 1924–1926 efter ritningar av arkitekt Ivar Tengbom. Byggnaden räknas som en höjdpunkt i den svenska 20-talsklassicismen, och Stora salen har plats för 1770[115] (eller kanske 1782[116]) personer.
 
−
 
 
−
I Stockholms konserthus utdelas den 10 december varje år Nobelprisen i medicin, fysik, kemi och litteratur. Stockholms konserthus tjänstgjorde parallellt med konsertverksamheten även som teater under namnet Konserthusteatern, under ledning av skådespelaren Gösta Ekman d.ä. och regissören Per Lindberg. Utanför byggnaden bildar Carl Milles fontängrupp, Orfeus-brunnen från 1936 en viktig accent.
 
−
 
 
−
Berwaldhallen är en konserthall som ligger på Östermalm vid Dag Hammarskjölds väg 3. Byggnaden uppfördes 1976–1979 av Sveriges Radio som hemvist för Sveriges Radios symfoniorkester. Huset ritades av arkitekterna Erik Ahnborg och Sune Lindström. Cirka två tredjedelar av byggnaden är nedsprängd i berget. Berwaldhallen är uppkallad efter Franz Berwald.
 
−
 
 
−
Stockholm Jazz Festival är en av Sveriges äldsta festivaler som ägde rum sedan 1980 på Skeppsholmen i juli varje år. Namnet är numera Stockholm Jazz Fest och kommer år 2011 att finnas på Skansen.[117]
 
−
 
 
−
Stockholm har ett rikt körliv där bland andra Radiokören, Gustaf Sjökvists kammarkör, Stockholms Gosskör och Mikaeli Kammarkör hör till de mest kända.
 
−
 
 
−
Restauranger och värdshus Se även: Stockholms historiska krogar, värdshus och restauranger
 
−
 
 
−
Klassiska restaurangsyltar i Stockholm. Övre raden: Stallmästargården och Zum Franziskaner Mellanraden: Den gyldene freden och Den gröne Jägaren Nedre Raden: Stortorgskällaren och Aurora. I Stockholm har det funnits kända utskänkningsställen åtminstone sedan medeltiden. Med säkerhet kunde resande dock långt tidigare äta och dricka mot något slags betalning vid exempelvis platser där handel bedrevs och många människor möttes. Storkällaren eller Rådhuskällaren i Stockholms rådstuga med anor från åtminstone 1350-talet utgör Stockholms äldsta kända näringsställe.[118]
 
−
 
 
−
Enligt Karl IX:s förordning från 1605 om rätten för gästgiverierna att köpa utländska viner och öl i Staden mellan broarna skulle det finnas sex öppna värdshus och två gårkök. Som igenkänningstecken skulle de hänga ut skyltar med symboler som tre konor, en blå örn, ett förgyllt lejon, en grip, en sol och en måne.[119] På de viset föddes Stockholms tidiga värdshusnamn: Tre Kronor (i kvarteret Proserpina), Blå Örn (i kvarteret Medusa), Förgyllda Lejonet (i kvarteret Atlas), Gripen (i kvarteret Trivia), Solen (i kvarteret Proserpina) och Månen (i kvarteret Cupido).[120]
 
−
 
 
−
Under slutet av 1600-talet fanns 51 vinkällare, 81 öl- och brännvinskrogar och 21 gårkök i staden som hade drygt 60 000 invånare. Det blev ungefär ett serveringsställe på 325 stadsbor, inklusive barn. I mitten av 1700-talet fanns närmare 700 officiella krognummer (serveringstillstånd) i Stockholm. Med dåtidens invånarantal motsvarade det ett utskänkningsställe per omkring 83 invånare. Krogarna drevs huvudsakligen av kvinnor med försörjningsproblem. De fick krogtillstånd som ett slags fattighjälp och krögerska ett av de vanligaste kvinnliga yrken vid den tiden.
 
−
 
 
−
Carl Michael Bellman var en flitig besökare av stadens krogar, värdshus och vinkällare. I sina dikter omnämnde Bellman 113 krogar och värdshus i Stockholm och omgivning, av dem låg 30 i Gamla stan. I Fredmans epistlar omnämns ett trettiotal krogar. En del existerade men vissa har Bellman hittat på, till exempel Bruna Dörren, Förgyllda Bägaren, Hvita Hästen och Tre Byttor.[121]
 
−
 
 
−
År 2016 fanns i Stockholms kommun 3 315 krogar, kaféer och restauranger och i hela Stockholms län var det samma år 5 691.[122] Bland de mest kända och prisade finns michelinkrogarna Esperanto, Leijontornet, Mathias Dahlgren, Oaxen krog och Operakällaren. Bland andra klassiska Stockholmsrestauranger brukar även nämnas Gondolen, Ulla Winbladh, Wedholms Fisk, Ulriksdals Wärdshus, Clas på Hörnet och Hasselbacken.
 
−
 
 
−
I Stockholm och omgivning återstår bara två historiska matställen som driver sin verksamhet i obruten följd och på samma plats: Stallmästaregården i Solna från 1600-talets mitt och Den gyldene freden i Gamla stan som ligger på samma adress sedan 1722. ”Freden” kan därmed vara världens äldsta kontinuerligt existerande stadskrog på samma ställe.[123] Att Zum Franziskaner vid Skeppsbron 44 skulle ha grundats 1421 är dock en skröna. Säkert är att lokalen öppnades av fru Augusta Engelbrecht den 23 december 1889 på Skeppsbron där den fortfarande ligger. I sina egna handlingar uppger restaurangen anno 1622. Enligt ägaren var 1622 året man påstod att Zum Franziskaner etablerades på nuvarande adress.[124]
 
−
 
 
−
Nöjesliv Huvudartikel: Nöjesliv i Stockholm
 
−
 
 
−
Entrén till Berns salonger juli 2008. Stockholm har ett stort antal barer, pubar och nattklubbar. De största nöjesdistrikten ligger kring Stureplan och Götgatan. Vid Stureplan finns bland annat nattklubbarna Sturecompagniet och Spy Bar som drivs av Stureplansgruppen. Till andra mer kända klubbar kan räknas Café Opera och Patricia. Bland nöjesetablissemangen återfinns Wallmans salonger, Golden Hits och Norra Brunn. Även ett kasino finns, Casino Cosmopol. Till de klassiska nöjesscenerna kan även räknas Nalen och Fenixpalatset.
 
−
 
 
−
Berns salonger uppfördes 1862–1863 av konditorn Heinrich Robert Berns efter arkitekt Johan Fredrik Åboms ritningar. Invigning skedde 1 augusti 1863.[125] Med sin medarbetare Magnus Isæus utvidgade han 1885 byggnaden med ytterligare en salong, vinkelställd mot den ursprungliga och samtidigt bytte man namn från Berns Salong till Berns Salonger. Berns salong var en av Europas stora restauranger på sin tid och spelade en stor roll i Stockholms nöjesliv; 1866 visades här cancan för första gången för en svensk publik.
 
−
 
 
−
Sport och sportanläggningar Huvudartikel: Sport i Stockholm
 
−
 
 
−
Stockholm Marathon 2009, Norr Mälarstrand.
 
−
 
 
−
Riddarfjärdssimningen 2011, start. De största publiksporterna i Stockholm är fotboll och ishockey. De största idrottsklubbarna är AIK, Djurgårdens IF och Hammarby IF.
 
−
 
 
−
Stockholm var värd för de olympiska sommarspelen 1912. Stockholms Olympiastadion, som byggdes för det ändamålet efter ritningar av arkitekt Torben Grut, har sedan dess använts för åtskilliga sporttävlingar, huvudsakligen fotboll och friidrott. Stadion var AIK:s hemmaarena 1912–1936 och var sedan hemmaarena för Djurgårdens IF mellan 1936 och 2013, efter att AIK flyttat till den nybyggda nationalarenan Råsundastadion.
 
−
 
 
−
Globen, (internationellt kallad: Stockholm Globe Arena), är en arena belägen i Globenområdet i stadsdelen Johanneshov. Den invigdes den 19 februari 1989 och är världens största sfäriska byggnad. I arenan hålls vid sidan om olika idrottsevenemang även konserter och uppträdanden. En annan storarena, Råsundastadion, byggdes 1937 och var belägen i Solna. Denna är numera riven och ersatt av den nya nationalarenan Friends Arena i närhet av Solna station. Friends Arena, som ursprungligen hette Swedbank Arena, används som hemmaplan för AIK och svenska fotbollslandslaget. Söder om staden uppfördes även Tele2 Arena, som invigdes i juli 2013, där Hammarby och Djurgården spelar sina hemmamatcher.
 
−
 
 
−
Några större arrangemang i uval:
 
−
 
 
−
Stockholm Marathon är ett årligt maratonlopp genom Stockholms centrala delar. Starten går utanför Stockholms Olympiastadion och målgången är inne på stadion. Loppet är det största maratonloppet i Sverige med över 15 000 deltagare. DN-galan är en årligen återkommande friidrottstävling på Stockholms stadion. Galan grundades av Sixten Borg och arrangerades första gången den 4–5 juli 1967. Galan är numera Sveriges största årligen återkommande sportevenemang. Tjejmilen är en årlig löpartävling för damer som går på en 10 km lång löparbana runt Djurgården. Första Tjejmilen hade premiär den 19 augusti 1984. Midnattsloppet är en löptävling som arrangeras förutom i Stockholm även i Göteborg och Köpenhamn av Hammarby IF. Det första midnattsloppet ägde rum på Södermalm i Stockholm 1982. Loppets längd varierade fram till 1995, när distansen bestämdes slutgiltigt till 10 000 meter. Riddarfjärdssimningen är en simtävling på Riddarfjärden som arrangeras årligen i början av augusti. Föregångaren till Riddarfjärdssimningen var Strömsimningen som började 1920 och inställdes 1927 på grund av den dåliga vattenkvalitén. 1976 upptogs tävlingen igen under namnet ”Riddarfjärdssimningen” sedan vattenproverna i Riddarfjärden åter blivit fullt acceptabla. Numera går den 1 600 meter långa sträckan mellan Stockholms stadshus och Rålambshovsparken. Tillsammans med Midnattsloppet ingår Riddarfjärdssimningen i Stockholm 2atlon. Media
 
−
 
 
−
Dagens Nyheter och Expressen I staden bedriver morgontidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Dagens Industri, kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen sin verksamhet. Det finns också gratistidningar så som Metro.
 
−
 
 
−
TV-koncernen TV4-gruppen, har sin bas i Stockholm. Sveriges Television (SVT) har också sitt huvudkontor i Stockholm. Även de andra stora TV-koncernerna MTG (bland annat TV3, TV6, och TV8), ProSiebenSat.1 Media (bland annat Kanal 5 och Kanal 9) har sin bas i Stockholm. TV4 och SVT har båda redaktioner som sänder lokala nyhetsprogram (Stockholmsnyheterna respektive ABC) över Stockholm med omnejd.
 
−
 
 
−
Även radiokoncernen Sveriges Radio har sitt huvudkontor i staden. Byggnaden är belägen på Oxenstiernsgatan i Stockholm.
 
−
 
 
−
Internationella relationer
 
−
 
 
−
Spaniens ambassad i Stockholm Såsom Sveriges huvudstad är Stockholm säte för ett stort antal utländska ambassader och andra beskickningar, såväl som residens. Staden huserar för närvarande (2008) 103 ambassader, och 64 länder har ackrediterade ambassadörer, varav många dock har sina residens i Berlin, Bryssel, Köpenhamn eller London.[126]
 
−
 
 
−
De flesta ambassadernas fastigheter är belägna på Östermalm. Några av de största ligger i Diplomatstaden, mellan Gärdet och Djurgårdsbrunnsviken;
 
−
 
 
−
USA:s, Norges, Storbritanniens, Tysklands, Japans, och Finlands ambassader. Flera av dessa låg tidigare i Lärkstaden, där alltjämt ett flertal ambassader återfinns, däribland
 
−
 
 
−
Botswanas, Brasiliens, Estlands, Iraks, Libyens, Lettlands, Nigerias, Saudiarabiens, Schweiz, och Serbiens. En större koncentration av ambassader finns även i Villastaden på Östermalm, däribland
 
−
 
 
−
Tjeckiens, Polens, Rumäniens, Colombias, Bulgariens, Malaysias, och Thailands ambassader. Tidigare låg även Rysslands ambassad i Villastaden, men återfinns numer i en stor anläggning i Marieberg på Kungsholmen.[127]
 
−
 
 
−
Internationella flottbesök Vy över Saltsjön från Södermalm med fartyg ur svenska flottan och andra flottor, i samband med kronprinsessbröllopet 2010. Vy över Saltsjön från Södermalm med fartyg ur svenska flottan och andra flottor, i samband med kronprinsessbröllopet 2010. Skeppsbroraden med norska kungaskeppen Norge (till vänster) och danska Dannebrogen (till höger), även dessa i samband med kronprinsessbröllopet. Skeppsbroraden med norska kungaskeppen Norge (till vänster) och danska Dannebrogen (till höger), även dessa i samband med kronprinsessbröllopet.
 
−
 
 
−
Se även Stockholmsportalen Lista över Nordens största tätorter Referenser Noter ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Läst 18 maj 2017. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. Läst 5 juli 2015. ^ [a b c] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Läst 18 maj 2017. ^ [a b c d] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2020”. Statistiska centralbyrån. 19 augusti 2020. Läst 19 augusti 2020. ^ Det står i Sveriges grundlag RF (1974:152) 4.kap 1§ att riksdagen skall sammanträda i Stockholm. ^ Bonniers lexikon [vilken upplaga?], band 18, sida 180 ^ Svenskt ortnamnslexikon 2003, sid. 295 ^ Se t ex Nordisk Familjebok konversationslexikon och realencyklopedi, 1891. ^ [a b] ”Nationella minoriteter och minoritetsspråk”. Stockholms stad. 8 maj 2020. Läst 6 september 2020. ^ ”Sametinget.se Sydsamiska ortnamn”. Läst 13 september 2014. ^ Se tex: Nordensvan Georg, red (1895). Mälardrottningen: En skildring i ord och bild af Sveriges hufvudstad och dess omgifningar : Med inemot 400 illustr. 1:a-4:e hft.. Stockholm: Fahlcrantz & K. Libris länk ^ ”Uppgift enligt ”Insyn Stockholm””. ^ Ulla-Britt Kotsinas – Från Ekenssnack till Rinkebyska ^ Stephansson 1986, sida 10 ^ Westlund, Börje; Stahre, Nils-Gustaf (1982). Stockholms gatunamn. Monografier utgivna av Stockholms stad (1:a upplagan). Stockholm: Liber. ISSN 0280-4778 Libris länk. ISBN 91-38-72610-6 ^ Stockholm, en historia i kartor och bilder, s.31 ^ Stockholm, [ett bildverk : Serie : Allhems landskapsböcker, 99-0117515-1], Hans Beskow, Erik Liljeroth, S. Artur Svensson, Richard Holmström, Olof Byström, Kurt Bergengren, Allhem, Malmö 1967, s. 2. Smålänningen och professorn i Åbo, Michael Gyldenstolpe i Epitome descriptionis Sueciae ..., (1650). ^ Stockholm, [ett bildverk : Serie : Allhems landskapsböcker, 99-0117515-1], Hans Beskow, Erik Liljeroth, S. Artur Svensson, Richard Holmström, Olof Byström, Kurt Bergengren, Allhem, Malmö 1967, s. 2. Eric Dahlbergh i text till Suecia antiqua et hodierna, Stockholmsavsnittet. Handskrift omkring 1662, tryckt i Samfundet S:t Eriks årsbok, (1925). ^ ”Stockholms stad: Parker och grönområden.”. Läst 1 november 2014. ^ ”Uppgift enligt Stockholmtown.com”. Arkiverad från originalet den 28 december 2008. ^ ”Uppgift enligt Länsstyrelsen”. Arkiverad från originalet den 25 september 2008. ^ Vårt Huddinge, 2010, nr. 5, sida 10 ^ ”Uppgift enligt www.svenskgeografi.se”. ^ Uppgift enligt www.stockholm.se ^ Vattenprogram för Stockholm 2000, sida 35–36 ^ Det totala antalet öar med någon form av växtlighet har uppskattas till över 200 000. Ref. Hydrographica AB. ^ ”Uppgift enligt Observatoriemuseet”. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2010. ^ ”Landskapsklimat”. smhi.se. SMHI. Arkiverad från originalet den 3 januari 2008. ^ klimatnoteringstabell från SMHI, ”Geografiska tabeller” Almkvist&Wiksell best.nr. för läromedel 21-04935-1 B, art nr 21-04935-1, ISBN saknas märkligt nog ^ ”Sveriges klimat”. smhi.se. SMHI. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2007. ^ ”Soltimmar”. Miljöbarometern/Klimat/Lokal väderstatistik/Soltimmar. Stockholms stad. Läst 28 juli 2011. ^ ”Temperaturrekord i Stockholm och Uppsala”. Läst 1 november 2014. ^ Statistik öfver Sverige, Grundad på offentliga handlingar : jemte en karta öfver den nordiska halfön, [Andra Uplagan, Tillökt och förbättrad], Carl af Forsell, Stockholm 1833, s. 18 ^ ”Väderobservationer vid Stockholms observatorium 250 år” (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). smhi.se. SMHI. januari 2006. Läst 3 februari 2009. ^ ”Vintern 2010–2011: Vinterns lägsta temperaturer”. Läst 1 november 2014. ^ ”World Weather Information Service”. worldweather.org. World Weather. Läst 1 augusti 2017. ^ ”Sveriges läns framtida klimat”. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2010. ^ svenska almanackan ^ ”Dagens Nyheter om haloeffekten över Stockholm den 2010-12-08”. ^ Stockholms kommun#Kommun eller stad ^ Stockholm 700 år.. Stockholm: Fyrisförl. 1951. Libris länk, s. 31 ^ Dahlbäck (1995), sida 187 ^ Högberg (1981), sida 126 ^ Högberg (1981), sida 127 ^ Dahlbäck (1995), sida 42 ^ ”Stockholms garnisons organisationhistorik”. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2008. Avläst 16 april. ^ Pemer, Mats (red) (2006). Stockholm bygger 06. Stockholm: Stockholmia förlag. sid. 41 f. Libris länk. ISBN 91 7031 162 5 ^ ”Pdf angående ”Program för stadsutveckling, diskussionsunderlag juni 2008.”. ^ ”Byggprojektet Norra Station”. Arkiverad från originalet den 10 december 2010. ^ ”Med nya planer för Stockholm”. arkitekt.se. Sveriges arkitekter. oktober 2004. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. ^ ”Statens fastighetsverk - Riddarholmskyrkan”. Arkiverad från originalet den 15 april 2008.. ^ Bedoire 1977, sida 71 ^ Eisner, Manuel (2003). Long-Term Historical Trends in Violent Crime, Crime & Justice, 30:83-142. ^ ””Stockholms stad inför dataslöjd på skolschemat””. Läst 10 februari 2015. ^ ”Uppgifter enligt Stokab”. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2010. ^ ”Näringslivet i siffror”. Arkiverad från originalet den 20 december 2007. ^ ”Besöksnäring”. Arkiverad från originalet den 12 december 2007. ^ ”Restauratören av den 2009-05-28: Stockholm mot nytt kongressrekord”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. ^ ”Stockholms näst bästa stad i Europa”. ^ ”Uppgift enligt stockholm.lny.se”. Arkiverad från originalet den 28 januari 2012. ^ ”Uppgift enligt www.stockholmtown.com”. ^ ”Besöksnäringen i Sverige (se sid 28)”. Arkiverad från originalet den 1 december 2010. ^ ”Uppgift enligt DN den 2009-03-03”. ^ ”Uppgift enligt www.stockholmtown.com/”. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2009. ^ ”Uppgift enligt ABC/SVT den 2009-09-29”. Arkiverad från originalet den 27 oktober 2011. ^ ”400 000 kryssningsturister väntas”. Sveriges Radio. 14 april 2009. ^ ”Uppgift enligt beta.stockholmtown.com/”. ^ ”Uppgift enligt www.stockholmtown.com, sida 18”. ^ ”Dagens Nyheter om Norrbrobasaren, 8 januari 2010”. Arkiverad från originalet den 10 januari 2010. ^ ”Klimatet och bilen – politik för bilism i ett hållbart samhälle Motion 2013/14:T526 av Stina Bergström m.fl. (MP) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. Läst 10 november 2019. ^ ”Uppgift enligt Sveriges Radio och DN, 23 september 2010”. ^ Trafikanalys: Vägtrafikskador 2011, s. 24. ^ ”Uppgift enligt Markkontorets tjänsteutlåtande av den 2006-05-03, kapitel ”Risker och osäkerhetsfaktorer””. ^ ”Publications”. City name 3-letter city code. IATA. Läst 9 mars 2019. ^ ”LFV - ”Ansvarsfullt bevara Stockholm-Bromma Airport””.[död länk] ^ ”Stockholms hamnar: 1600-talet”. Arkiverad från originalet den 14 januari 2012. Läst 10 februari 2011. ^ ”Stockholms hamnar: ”1700-talet””. Arkiverad från originalet den 14 januari 2012. Läst 10 februari 2011. ^ ”Stockholms hamnar: ”1850–1899””. Arkiverad från originalet den 14 januari 2012. Läst 10 februari 2011. ^ ”Sveriges Radio, 14 juli 2010”. ^ ”Waxholmsbolagets webbplats”. Läst 1 november 2014. ^ ”Uppgift enligt Tekniska museet, Telegrafen”. ^ ”Ny stadsgas i Stockholm ger plats för bostäder och arbetsplatser och är bra för miljön”. ^ Wedin & Björlund (2002), s. 7 ^ ”Tidskrift för vattenvård, 1986-2, sid. 136–104”. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2010. ^ Stockholms energianvändning under 750 år, sida 8 ^ Stockholms energianvändning under 750 år, sida 11 ^ [a b c] ”Uppgift enligt Tekniska museet, Telefonen”. Läst 1 november 2014. ^ ”Uppgifter enligt Stokab”. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2010. ^ ”Uppgift enligt ”750 av energianvändande i Stockholm, sida 10”. Arkiverad från originalet den 15 september 2004. ^ ”Uppgifter enligt Länsstyrelsen, sida 7–9”. Arkiverad från originalet den 6 januari 2006. ^ ”Uppgifter enligt Fortum AB”. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2010. ^ Dufwa, Pehrson (1985), sid. 18 och 21 ^ Dufwa, Pehrson (1985), sid. 32 (karta) ^ ”ETC Stockholm: ”Stockholm uselt på sopsortering””.[död länk] ^ [a b] Bakgrund[död länk] ^ ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2017”. Läst 15 oktober 2018. ^ ”minoriteter”. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2010. ^ ”Stockholm.se”. Arkiverad från originalet den 9 december 2008. ^ ”Stockholm.se Språkcentrum”. ^ Stockholms stads utrednings- och statistikkontor: BEFOLKNINGEN I STOCKHOLM 1252 – 2005, sida 55 ^ ”Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor: Ny befolkningsprognos antar stark ökning av Stockholms stads befolkning.”. Arkiverad från originalet den 23 augusti 2010. ^ ”Befolkningsprognos för Stockholms län 2009–2030 enligt SCB”. Arkiverad från originalet den 7 december 2014. ^ ”Stockholm Gamla stan ”Utbildningen i Gamla Stan...””. Arkiverad från originalet den 12 maj 2011. Läst 23 november 2010. ^ ”Stockholm Gamla stan allt du behöver veta”. Arkiverad från originalet den 12 maj 2011. ^ Friman (2008), sida 146 ^ ”Universitet & Högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2009”. Arkiverad från originalet den 23 juli 2010. ISSN 1400-948X ^ ”Svenska dagbladet 27 mars 2008”. ^ ”Kista Science City”.[död länk] ^ ”QS World University Rankings 2014/15 by Faculty”. ^ ”100 Kulturhusdagar”. ^ ”Hitta lågprisflyg”.[död länk] ^ Catharina Ingelman-Sundberg (12 januari 2009). ”Museibesökarna blev fler 2008”. Svenska Dagbladet Kultur: s. 4. ^ Berglund (1993), sida 170 och 189 ^ ”Film Stockholm, Stockholms läns landsting”. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. ^ ”Våra salar”. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2011. Läst 13 juni 2011. Kungliga filharmonikerna, Stockholms konserthus ^ ”Byggnaden, Stora salen, Lite fakta”. Arkiverad från originalet den 16 december 2008. Läst 13 juni 2011. Kungliga filharmonikerna, Stockholms konserthus ^ ”Stockholm Jazz Festival”. Arkiverad från originalet den 15 april 2017. ^ Bolin, Gunnar (1940). Samfundet S:t Eriks årsbok 1940, kapitel ”Vinkällare, krogar och gårkök i Stockholm år 1671”. Stockholm: Gösta Selling (utgivare). sid. 133 ^ Jönsson, Håkan; Tellström, Richard (2018). Från krog till krog: Svenskt uteätande under 700. Stockholm: Kultur och natur. sid. 67. ISBN 9789127145917 ^ Stadsmuseet: Gamla krognamn i Faktarummets slagordsregister ^ Umeå Universitet: 1700-talets Stockholm genom Fredmans epistlar av Pernilla Ulvblom ^ Mitt i Stockholm: 500 fler krogar i Stockholm – på tio år, publicerad 21 augusti 2017. ^ Tidningen Hotell och Restaurang: Filip Fastén öppnar ”nya” Gyldene Freden ^ Zum Franziskaner: om oss ^ Berns salonger i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905) ^ Jämför en:List of diplomatic missions in Sweden, 10 december 2008 ^ ”Diplomatlistan”. Arkiverad från originalet den 17 mars 2011. Tryckta källor Andersson, Henrik O.; Bedoire, Fredric (1977) [1973]. Stockholms byggnader: en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm (3). Stockholm: Prisma. Libris länk. ISBN 91-518-1125-1 Hellspong, Mats (1999). Recension av avhandlingen ”Den alternativa staden - Stockholms stadsomvandling och byalagsrörelsen” av Ulf Stahre. Stockholm (PDF[död länk]) Larsson, Yngve (1960). Nedre Norrmalm - Historiskt och ohistoriskt. Utvidgat särtryck ur Samfundet S:t Eriks årsbok. Stockholm: Norstedt. Libris länk Rudberg, Eva (1989). Sven Markelius, arkitekt. Stockholm: Arkitektur Förlag. Libris länk. ISBN 91-860-5022-2 Selling, Gösta (1970). Esplanadsystemet och Albert Lindhagen: stadsplanering i Stockholm åren 1857-1887. Monografier utgivna av Stockholms kommunalförvaltning. Stockholm: Stockholms stadsarkiv. ISSN 0346-6035 Libris länk. ISBN 9789149029530 Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders (1986). Stockholms gatunamn: innerstaden. Monografier utgivna av Stockholms stad (återtryck av del av 1:a upplagan). Stockholm: Liber/Allmänna förlaget. Libris länk. ISBN 91-38-90777-1 Friman, Helena; Söderström, Göran (2008). Stockholm: en historia i kartor och bilder. Monografier utgivna av Stockholms stad. Nordqvist, Sven (illustratör). Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris länk. ISBN 978-91-46-21843-2 Berglund, Kurt (1993). Stockholms alla biografer: ett stycke Stockholmshistoria från 90-tal till 90-tal. Stockholm: Svenska turistföreningen. Libris länk. ISBN 91-7156-113-7 Klingse, Magnus; Sandahl, Andreas (2002). Stockholms energianvändning under 750år. Stockholm: Stockholms universitet, VT 2002 Wedin, Robert; Kristina Björlund (2002). Vatten i Stockholm, 750 år med vatten i en huvudstad. Stockholm: Stockholms Miljöcenter Dufwa, Arne; Pehrson, Mats, red (1989). Stockholms tekniska historia. 4, Snöröjning, renhållning, återvinning. Monografier utgivna av Stockholms stad, Stockholms tekniska historia. Solna: Seelig. Libris länk. ISBN 91-7031-014-9 (inb.) Högberg, Stefan (1981). Stockholms historia, del 1. Stockholm: Bonnier Fakta. ISBN 91 34 42950 6 Dahlbäck, Göran (1995) [1987]. I medeltidens Stockholm. Monografier utgivna av Stockholms stad (2:a upplagan). Stockholm: Stockholmia förlag. Libris länk. ISBN 91-7031-051-3 Vidare läsning Abrahamsson, Åke (2004). Stockholm: en utopisk historia. Stockholm: Bokförlaget Prisma. Libris länk. ISBN 91-518-4264-5 Andersson, Henrik O.; Bedoire, Fredric (1977) [1973]. Stockholms byggnader: en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm (3). Stockholm: Prisma. Libris länk. ISBN 91-518-1125-1 Boken om Stockholm i ord och bild.. Stockholm: Beijer. 1904. Libris länk Hall, Thomas (1999). Huvudstad i omvandling - Stockholms planering och utbyggnad under 700 år. Källström, Gunnar (illustratör). Stockholm: Sveriges Radios förlag. Libris länk. ISBN 91-522-1810-4 Olof Hultin; Ola Österling; Michael Perlmutter (2002) [1998]. Guide till Stockholms arkitektur. Stockholm: Arkitektur Förlag. Libris länk. ISBN 91 86050-58-3 Staffan Högberg (1981). Stockholms historia del 1-2. ISBN 91-34-59000-5 Kallstenius, Per; Wikström, Jeppe (2018). Stockholm: vattnet, öarna och staden. Bokförlaget Max Ström. ISBN 978-91-7126-403-9 Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders & Ferenius, Jonas & Lundqvist, Gunnar (2005) [1982]. Stockholms gatunamn. Monografier utgivna av Stockholms stad (3:e upplagan). Stockholm: Stockholmia förlag. Libris länk. ISBN 91-7031-152-8 Erik G Svensson, Roger Turesson, Jeppe Wikström, Svante Björkum (2008). Dokument Stockholm. Bokförlaget Max Ström. Libris länk. ISBN 978-91-7126-073-4 Ove Stephansson (redaktör) (1986). Landet stiger ur havet. Luleå: Centek Förlag. ISBN 91 86998 18 8 Staffan Tjerneld (1996). Stockholmsliv : hur vi bott, arbetat och roat oss under 100 år. Libris länk Jeppe Wikström (2005). Stockholm från ovan. Bokförlaget Max Ström. ISBN 91-89204-51-4 Libris länk Externa länkar Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Stockholm. Wiktionary small.svg Wiktionary har ett uppslag om stockholm. Stockholmskällan har media som rör Stockholm Stockholm i Edvard Cohrs, Cohrs’ atlas över Sverige (1928) v • r Stockholm Indelning Storstockholm · Länet · Tätorten · Kommunen · Innerstaden · City · Söderort · Västerort · Norrort · Norrmalm · Södermalm · Östermalm · Kungsholmen · Gamla stan · Djurgården Stockholms stadshus torn Underartiklar Arkitektur · Befolkningsutveckling · Biografer · Elektricitet · Gas · Gatunamn · Järnväg · Kommunikationer · Kultur · Kvartersnamn · Musik · Natur · Nöjesliv · Renhållning och sophämtning · Sjukvård · Sjöar och vattendrag · Sjöfart · Sport · Stadsplanering · Forskning och utbildning · Vatten och avlopp Platser Fridhemsplan · Hötorget · Karlaplan · Kungsträdgården · Medborgarplatsen · Norrmalmstorg · Odenplan · Riddarholmen · Sankt Eriksplan · Sergels torg · Skeppsholmen · Stortorget · Stureplan · Östermalmstorg Byggnader och anläggningar Centralen · Biografer · Broar · Diplomatstaden · Dramaten · Globen · Hötorgsskraporna · Kaknästornet · Konserthuset · Koloniträdgårdar · Parker · Riksdagshuset · Rosenbad · Sjöhistoriska museet · Skogskyrkogården · Slottet · Slussen · Stadsbiblioteket · Stadshuset · Stadion · Trädgårdsstäder · Vägtunnlar · Järnvägstunnlar Historia Stockholms historia · Apotek · Gamla stans historia · Bränder · Slottet Tre Kronor · Gamla Göta landsväg · Riksrådets privilegiebrev (1436) · Slaget vid Brunkeberg (1471) · Stockholms blodbad (1520) · Erövringen av Stockholm (1523) · Slottsbranden (1697) · Stadskommunen (1863) · Sammanbindningsbanan (1871) · Bombningarna av Stockholm (1944) · Norrmalmsregleringen (1945) · Kårhusockupationen (1968) · Almstriden (1971) · Norrmalmstorgsdramat (1973) · Ambassadockupationen (1975) · Nödbostäder · Historiska kartor · Historiska krogar och värdshus · Fotografier då och nu i färg · Panoramabilder från Katarinaberget · Panoramabilder från Kungsholmen
 

Revision as of 07:06, 8 June 2021

2020

En varm vinter övergick till en torr vår. Normalsommar. En grå höst. Det varmaste året någonsin på jorden.

Pandemi Inget man vill ha. Jag gillade världen som den var före Corona (Covid-19), eller i alla fall så tycker jag mycket sämre om hur världen är med Corona. Man har anpassat sitt beteende. Spritar händerna när man är ute och handlar. Undviker att gå nära andra, tar omvägar i affären, håller andan vid möten. Blir så mycket mer hemma än vad jag egentligen vill. Men jag lyckades i alla fall lura Corona under året. Jag har inte varit sjuk. Jag har trots allt varit utomlands åtminstone en gång. Saknar den naturlighet som ungänge som var tidigare, att man träffas, kramas och hälsar i hand. Har inte träffat mina föräldrar så mycket som jag vill. Liksom flertal vänner. Ställde in födelsedagsfesten den 28:e för första gången sen 90-talet.

Skogsmossens bryggeri I boden byggs under våren ett isolerat rum. Vårt lilla bryggeri. Till och börja med rensa bland allt bråte som fanns i boden. Sen isolera och göra ett rum. Fick Tomas de Tempel och Lincoln Eriksson med mig som alla bidrog med en slant för inköpandet av utrustning. Har under året bryggt ca 20 brygder. Tycker att jag har lite snits på hur man skapar ett recept. Viss fallenhet för öl har jag.

Sommarsverige Semesteralternativet var tveklöst Sverige. Det blev utflykter till Söderköping, Öland och Sommern. Blev en resa runt i Stockholm med Henrik för geocaching.

Ringmärkningsfynd Första gången jag hörde om ringmärkning (som tonårong) uppstod en önskan om att nån gång hitta en död fågel med ring som jag kunde rapportera. Nu i sommar hittade jag en död Storskarv strax nedanför Skogsmossen, vid katternas grav. Visade sig att den var ringmärkt i Blekinge under våren som unge.

Tyskland Som gäster åker vi till Tyskland när Gabriel och Selina firar sitt bröllop.

Började med en hotellnatt i Malmö. Geocachade samtliga kvarvarande kommuner samt häsla på Ronny.

Första natten i Hassel, men vi var själva. Tåg sen tåget till Quedlingburg. Typisk gammal tysk stad. Drack öl på Lüdde. Nästa natt i Goslar där också Jesper anslöt. Drack öl på Brauhaus Goslar som ett sätt att fira beskedet att jag kommit in på bryggeriteknisk utbildning.

Nästa resmål var en tågresa upp på Tysklands andra högsta berg Brocken. Ånglok upp på berget och gick tillbaka till bilen genom barkborreskadad skog. Övernattning i Werningerode.

Bröllopsfesten i Offen hemma hos Selinas föräldrar. En mycket trevlig fest.

BTN20 Bryggeri teknisk utbilding på Campus Nynäshamn. Fördelar och nackdelar med Corona. Utbildningen är digital och det gör ju att man slipper att åka till Nynäshamn och bo på hotell en vecka i månaden. En resa i månaden har vi ändå fram till november. Det man saknar är ju möjligheten att knyta kontakter med klasskamrater. Fick arbetsförmedlingen att godkänna betald utbildning under ett år, hur det ska gå sista halvåret får vi väl se. Saken är den att om inte pandemin hade kommit skulle jag antagligen inte ha sökt denna utbildning.

Det känns riktigt roligt i alla fall att jag ska bli något inom bryggeri. Öl har varit ett av mina intressen som jag burit med mig genom många år.

20000 dagar Min plan för året var ju att jobba och resa till Kenya under vintern. Corona grusade planerna både vad gäller möjlighet att jobba och att resa. Planen var då att fira min 20000 dag istället för den 28e. Nu förflöt dagen som något vardagligt men inte utan att jag firade i mitt hjärta.

Idrottsfoto Jag tror att jag har lagt ut mer pengar på att få jobba på Idrottsfoto än vad jag kunnat fakturera. Det blev två riktiga jobb. Karlslund i Örebro samt Strängnäs. Mer jobb än så tror jag inte att det blir?

Meteor Den 7 november sitter jag och Åsa i TVrummet. Programmet är precis avslutat när jag ser att det blir ljust ute på himlen. Kort övergående men knappt så man tror på sina egna ögon. Visade sig vara en rätt stor klump som träffade jorden.

Betlehemsstjärnan Till juletid händer det som hände 7 bc, och senast 1226. Jupiter och Saturnus lyser som en gemensam stjärna. Mulet mest hela tiden men på julafton på väg från Lindesberg till Örebro kunde jag se detta stjärnfenomen. Rätt dag om man har Jesus i åtanke.

Retrieved from "http://andersforsell.se/index.php?title=Övningar&oldid=106"